Professor Agardhs motion om Bränvinsbränningen
m. m.
?Den stera vigt, som ej blott det Högv. stån-
det. men äfven de öfrige ständerna fästat, vid
frågan om fvlierilastens; hämmande, och e de-
roed sammanhang stående reglering af brän-
vinsbränninsen, vittnar om det djupa intryck, som
detta sedeförderfs tilltagande gjort hos nationen.
Det är likval under en sådan sinnesstämning, det är
under denna fruktan för följderne af ett så kring
sig gripande movaliskt ondt, som man lättast miss-
tager s:g om medien att hämma det. Man tillgri-
per, under utrycket af faran, utomordentliga an-
strängvingar, och använder åtgärder, hvilka ligga
utom tingens vanliga gång. Sådane medel kunna
likväl icke ansaändas länge Alt hvad som ej ar
grundad I de lagar, om styra händelserna, och
som bestämma de menskliga passionernas riktning,
mäste snart gifva vika för dessa lagar; och det on-
da återtager derefter sitt valde med förnyad kraft.
Det synes mig som de medel, hvilka man före-
slarvit för detta ondas hämmande, äro af denna be-
skaffenhet. Jag fruktar att man fästat alltför myc-
ket förtroende till verkan af inskränkningar och re-
striktioner. Man synes hafva glömt, att alla vära
regleringar för bran vinsbränningen! bittills bestått i
ep oupphörlig omvexling af nskränkningar och för-
bud; och det synes mig som det just varit dessa
förbud, som fört oss till den punkt, bvarpå vi för
närvarande befinna oss. Det är redan anmärkt in-
om det högvördiga ståndet, att totalt tillverknings-
förbud skulle endast föra oss in i ett lönnbrännings-
smuglings- och lönnkiögerisystem, som skulle verka
på sedeförderfvet i två riktningar, i stället för en.
Inskränkningar nirma sig till verkan af förbud, i