åberopade härvid Englands exempel, hvarest för 100
år sedan ej tillverkades 1-3 del så mycket jero som
j Sverge, nu 7 gånger så mycket, och likväl har
England intet Bergskollegium, intet jernkontor, ingen
teknisk embetsmannaskorps. Man fruktade friheten i
Sverges jernhandtering, och likväl är Sverge ett fritt
land! Förgäfves skulle man vänta sig, att i maklig-
het och utan beslutsamma och afgörande steg in-
föra någon yäsendtlig förbättring i ett mål, som af
andra folss rastlösa bemödanden ryckes allt mer och
mer undan oss, ju lingre vi dröje. Vore den ställ-
ning, hvaruti vi befinne oss, lika fast, som den är
gammal, så skulle måhända öfvergången blifva be-
tänklig, fast an nödvändig. Men tiden och den e-
genmäktiga spekulationen hade redan lyckligtvis
upplöst detta prohibitivsystems inre fasthet. De
stadganden motionären önskade upphäfna, hafva
aldrig rätt kunnat handbafvas, och deruti företedde
sig ej allenast en säkerhet emot all våda vid deras
upphafvande, utan den helgd, författningar böra åt-
pjuta, gaf äfven ett ytterligare skäl ull upphäfvan-
de af sådana, hvilka icke kunde rätt handhafvas.
På erund af denna motivering föreslog Hr La-
gerhjelm: 10 Att Bruksägare. som hafva privilegier
på esen tackjernsblåsning, må från detta äliggande
befrias, och rättighet lemnas dem, att fritt köpa sitt
behof. Vid höga priser blåser bruksigaren sjelf;
tillsången ökas, prisetsfaller. Vid låga tackjerns-
priser upphör bruksägaren att blåsa; priset stiger.
Närmaste följden blir således jemnare priser och tll-
verkningens bedrifvande på de ställen, hvarest till-
verkologspriset är lågt;
o Att vid stångjernshärd, hvarest smidesrätten
a ; MAN AS , NÅ cmnjdae cÅ
nubuppgar till. 450 å 550 Skep., må smidas så
mycket medhinnas kan, mot dubbel hammarskatt
för det tillökta. - Talaren utvecklade, huru häraf
ett högre tackjernspris och ett högre kolpris skulle
uppkomma, samt sålunda industrien ökas och skogs-
värden tilltaga.
Uiien annan motion föreslog Hr Lagerhjelm,
alt, till uppmuntran af landtmannaprodukt:onen, en
liten, men årlig, tllökning iimporttullen på fläsk, ham-
a, hudar, bumla, kött, lin, talgljus, ost, smör, talg,
ull, väfnader af ylle och haifylle, blaggarn och bol-
stervar. Importen af dessa aruklar hade utgjort
3,014,220 Rdr hiko i medeltalunder de 5 sista årenv.
Med anledning häraf föreslog motionären tullen att
ökas, på talgljus tull 4 Rdr b:ko; hampatill 20 Rdr
b:ko, ull till 12 skysmör högst 3 R:r 16 sk. m. m. För-
höjningen skulle ske småningom under lopppet af
5 år, och derefter tullen åter nedgäå, Fördelarne
häraf ansågos vara: minskad spanmålsproduktion
under jordens fördelaktigare användande; förhöjning
i spanmålspriserna; ökning af kreaturens antal;
större bördighet hos åkerjorden; spridning af pen-
ningar till de orter, som sakna närbelägenhet till
stora städer; ökad lätthet att beskatlta bränvins-
bränvingen, genom ökade näringsutvägar för jord-
brukaren.
Er Gust. 4d. Bruncrona yrkade en ändring i
konkurslagens stadgande, angående anmälan om in-
tecknad skuld, i anledning af årsstämning.
Uti en annan motion föreslog samme Ledamot åt-
skilliga föreskrifter för underexekutorer, i afseende
å vården af utmatta medel.
Hr Jahob Gripenstedt föreslog ett och annat rö
rande bränvinshbränsingens beskattning.
Hr soh. Henr. v. Vicken yrkade, att Barken
borde, till realisationens bestånd, efter utvexlingens
början utgifva 2:ne slags sedlar, de vanliga likasom
hittills ett slags räntebärande 2 procents obliga!:o-
ner att inlösas — om tio är, och ända till ro Rdr:s
valör.
Professor Agardhs motion om Bränvinsbränningen
m. m.
?Den stera vigt, som ej blott det Högv. stån-
det. men äfven de öfrige ständerna fästat, vid