nade sig med Hrr Helsingins och Ekerman —
Hr SVijfkman anmärkte att diskussionen, som e-
gentligen borde borde röra assigneringsrätten,
enligt Hr Wedbergs motion, nu äfven omfattat ett
främmande ämne neml. Privatbankerne, och anmo-
dade Hr Leffler, att rörande dessa inkomma med
särskilt motion. — Hr Santesson påstod att, om
assigneringsrätten borde fortfara, borde den åtföljas
af vexelrätt. Ar Petre talade ytterligare för mo-
tionen. — Hr fMalling påminte om Malmö diskont-
bolag, samt om de på den tiden så mycket omtal-
ta duppletterne och tripletterne. Han trodde att
allt dylikt svek kunde förekomimas, om Nummer-
förteckningar i Banken höllos, och hvarje inlöst as-
signatiou på förteckningen afprickades. — Hr Hem-
ber g upplyste att dylika numerförteckningar alltid
blifvit hällne uti Banken. — Hr Santesson giltade
Or Wiobergs förslag om fol.osfgiften ; men ansig,
skiljande sig deruti från Hr Wikman, att frågorne
ej behöfde delas i tvenne motioner, - Hr Halling
talade ytterligare om Privat-bankernes depositions-
bevis. Tankarne om deras nytta för rörelsen vore
på hans ort mycket delade De hade ej samma
lydelse som rFreverser, men liknade dreremot ett an-
nat slags papper, hvilka vor enligt lag förbudne.
Slutligen remitterades motionen med alla de åtföl-
jande anmmärkningarne till Banko-Utskottet.
Derpå förekom Hr IVerns bortlagde motion om
förändring i förfa:tningarne ang, jernhandteringen,
Hr Petre yrkade i avledning deraf Bergstngsrätter-
nas och Bergsfogde-befattningarnes afskaffande,
hvarom motionären förenade sig. Hr Hessle for-
drade särskilt remiss af denna Hr Petrds motion,
till Lag-Utskottet. Hr Holm anförde att han uvi en
särskilt motion tänkte yrka afskaffandet af alla fo-
ra privilegiata. Motionen remitterades efter någon
ylterligare diskusson till allmänna Besvärs- och
Ekonomi-utskottet.
I anledning af Hr Lefflers och Justelii motio-
ner rörande ersättning för Borgerskapets besvär vid
besigtningar af kronans förråder och inventarier,
uppstodo flere talare, förenaude sig med motionräer-
na. Hr Hessle anförde exempel på en handtver-
kare i Kristianstad, hvars tid varit. alldeles löniöst
upptagen i tre månader på besigtningar, och hvil-
ken skulie hafva derigenom blifvit ruinerad; om
man ej, så ofta det var möjligt, frikallat honom
från dö honom tilllhörande besigtningsförrättningar.
Hr Bydin anmärkte att det var så mycket obilli-
gare att tvingas till lönlöse besigtningsförrättningar,
som besigtningsmannen vore plig:ig att ersätta ska-
dan, om han gillade hvad som sedermera fölle ve-
derbörande in att ogilla. Han hade såleaes ofta
det val att skada. sin medbroder eller göra sig sjelf
olycklig. Ar Halling påstod att åt Handtverka-
ren borde gifvas en icke: ringa ersättning, fullt sva-
raade emot hvad han uu sitt yrke genom besigt-
ningen försummade. Magistratspersoner deremot,
hvilka hade sig lön anslagen, borde utan ersättning
fullgöra besigtningarne.
Hr Bååth förenade sig häruti, och: trodde att er-
sättningar äfven borde komma i fråga vid besigt-
ningar af fromma stiftelser, isynnerhet bospitater.
Sedan Hrr Klingvall, Cederborg och Höök afven
yttrat sig till förmån för motionen, beslöts remiss
deraf till Stats-utskoöttet.
Hr SVijks bordlagde motion om upphörandet af
städernas skyldighet att hålla :saltupplag, förorsakar
de en ganska: långvarig diskussion. Flere talare,
hvaribland Hir Petr; Forsb-vg, Santesson, Vern,
Zander, Hahn, Valley och Klingvall, ogillade och
önskade alla afskaffandet af: detta stapelståderne
onödigt tryckande onus, helst de; föreskrifne salt-
upplagen, på hvilka ett stort ofruktbärande kapital
uppoffraxes i de flesta: städer, aldrig behöft tiligri-
pas. Och att saltupplaget ej torde anses så nöd
vändigt, anmärkte Hr Olbers, bevisas deraf, att det
blifvit lemnadt åt vissa staders val, att emot befri-
else från detta tryckande onus alsäga sig sin. sta-
pelstadsrättighet. Endest Hr Ekerman, Hr Bååt
och i synnerhet Hr Mechel ifrade för upplags-
skyldigheten, hvilken kunde, om man så fann nödigt,
till tuontalet nedsättas, i synnerhet för: de vestra
sräderna, hvilka mer an de vid östersidan liggande
dermed blivit alitför mycket betungåde; troligen i
anseende till det fordna gynsamma Sillfisket. (Till
Ekon. och Besv.-Utsk.)
Angående Hr JV inbergs på bordet hvilande motion,
om reda i myntväsendet, uppläste Hr: Hemberg ett
skriftligt anförande, bväri han visade olägenheterna
af Lånebankens skiljande från: Vexelbanken. Han,
1 FETA ROK. oh a 1