Som ArlionDbladet, IOr gdldldath UU: I) PENL., INUDChåller en, icke sannings-enlig, uppställning utaf Bondeståndets behandlingssätt af uppstådda frågan om förre Expeditionsfogden Fredrik v. Zweigbergks behörighet alt vara Riksdagsman, så får jag bärj-mte meddela Redaktionen en, med verkliga förbållandet öfverensstämmande, uppsats öfver behandlingen af denna fråga. Den extra kanslist inom Bondeståndeis kansli, som, med Sekreterarens tillstånd, meddelar redaktionen anteckningar öfver förhandlingarne vid ständets plena, har lemnat mig del af konceptet till hans anteckningar öfver förloppet af frågan, rörande v. Zweigbergk, med uppgilt tillika, att samma anteckning, som icke Öfver anledning till en sådan uppställning, som gårdagsbiadet upptager, varit kommen redaktionen tillhanda redan i förrgår, eller Onsdagen d. 12 Febr., efter hvad en af redaktörerve för honom då skall erkänt. Jag boppas således, att redaktionen finner sig äga den förbindelse , både emot Bondeståndet, och emot antecknaren för bladets räkniog, att redaktionen, I västa Nir af Tidningen, låter ordagrant införa af mig nu lemnade uppsatser, je nte den 1 förrgår erhållna antecsningen, som jag också bifogar, och io:de, i fall hela förhandlingen af frågan om Zweigbe rsk framdeles skulle blifv: a särskilt tryckt redaktionen icke uweka, att låta exemplar deraf få, såsom biharg åtfölja Aftonbladet. Stockholm d. 14 Febr. 183 Joh. Is. Longberg Vi efterkomma så mycket helise denna Hr Talmannens begäran, som det medsända transsumtet icke förändrar det ringaste af hvad vi anfört, i afseende på sjelfva hufvuds saken, och olikhe ten i ver ba formalia af voteringsproposit tionerna, som hvar och en finner, bärleder sig blott ifrån sammandraget. Deremot finna vi så mycket mindre, att något slags intresse kan uppstå genom meddelande af den koncept-anteckniog en af Ständets Kanslister bade åt Red, !törfaltat, som detsamma endast blefve ett upprepande, hvad diskussionen vidkommer, af detsamma som förut stått i bladet, och, i afs. på voteringspropositionerna, af det nu bifogade transsumtet. För öfrigt har det alldeles sin viktigiet, att denna kanslist helt och hållet är fil ifrån allt vållande till det förmenta misstag, som Hr Talmannen finner Redaktionen hafva begått. För öfrigt förmoda vi, att det egeutlizen varit strofen, ang sående Hr Kammar-Rådet Gyllenhoifs betyg att von Zw eigbergk aldrig varit ordinarie tjensteman, som föranledt Hr Talmannen att fästa så mycken uppmärksarohet ve vår berättelse om detta ämnres behandling. Det är vid sådant förhållande så mycket lyckligare för oss, om det också icke skulle vara lika angenämt för Ståndet, att nu fivna det förhållavde, vi herom angäålvo, ända till sjelfva bokstafven bekraft-dt, då v. Zweigbergk ingått med en klagoskrift — till Högsta Domstolen öfver Ståndets förfarande, och dervid fogat ett betyg af Hr KammarRådet Gyllenhoif, af precist sådant innehåll som i bladet omnämdes. Såsom ett intressant bidrag till hela saken, mföra vi här nedan, efter det oss tillsända transsumtet, så väl v. Zweigbergks underdåniga besvär, som en afskrift at betyget Utdrag af Protokollet, hållet hos Hedervärda Bonde-Ståndet vid urtima Riksdagen i Stockholm, den 10 Februari 18534. S. D. Ånyo föredrogs det, sedan den 24 sistlidne Januaxi, bå bordet hvilande utdrag af det protokoll, som, vid oranskning af fullmakterne för Bonde-Ståndets fullmäktive, under denna Riksdag blifvit hållet inför Hans Exellens Justitie Stats-Ministern m. m. Herr Grefve Rosenblad; och förekom först till handlägguing protokollets första punkt, junefattande de af BondeStåndets vid granskningen närvarande fullmäktige framställde tvifvelsmål, huruvida den för Wiste, Åse, Kållands och Barne härader af Skaraborgs Län vi al: de fil Imäktigen Fredrik von Zweigbergk kunde, eniigt 15 dags-OÖrdningen, såsom Riksdagsman af BondeStångodkin nas. Sedan Ståndet nu förklarat diskussionen fulländad, anmodades von Zweigbergk, enligt 41 4 i BRiksdags-Ordningen, att afiräda, under det Ständet fattar dess beslut. Doercfter tillfrågade Talmannen Ståndet, om det anser den mot vor Zweigbergk väckta fråga vara tydlig och klar, så att densanima I dess nu varande skick kan afgöras? Härpa svarades med blandade ja och nej; af hvilken anledning Talmannen till besvärninie framställde följande fråga: Beslutar Ständet, att hos Kongl. Maj:t sker underdånig anhållan, att från Dess Bef allningshafvande i Skaraborgs Län infordras ntlätande, huruvida von Zweigbergk varit anställd såsom ordinarie eller endast såsom extra ordinarie Landskontorist eiler Kontorsskritvare. Äfven härpå svarades med både ja och nej. I följd häraf uppsattes, justerades och anslogs följande vOi eringsproposition: Anser Ståndet den emot von Zweigbergk väckta fråga, om hans oj behörighet att vara Riksdagsman af BondeStandet,