Vvat ellcr iotvdlilval ds : dess område utöfva handel, slöjd eller närimg, ovilkorligen är skyldig att blifva borgare, för att derefter såsom andre sådane inom staden deltaga i beskattningen och öfriga reela och personella besvär som borgerskapet inom hvarje samhälle särskilt kan åligga; Af Brukspatronen, Hr Major P. Tottie: Om upphäfvandet af åtskilliga band på jerntiliverkvingen. Motionären föreslog: 1:0 öppnad frihet i och utom bergslagerne, att, för hvarje lofgifven härd med 450 Skeppunds årligt smide, tillverka så mycket stångjern man medhinner, utan inskränkniog til belopp eller arbetsmetod; 2:0 att den som ej äger fullt 450 skeppund på härden, kunde få lösa sig till den större smidesrättigheten efter de grunder, som innefattas i Hrr Lagerhjelms och Rothoifs förslag till ny smidesstadga; 3:o rättighet att, äfven 1 bergslagerne, få förädla sitt stångjern, äfvensom att från bruk inom och utom bergslag få köpa ämnesjern, utan att det försålda jernet hehöfde afgå på brukens hammarskatt eller nytt smide. Af Hr BRådmannen Hallgren om inskränkning eller upphörande af gärdfarihandeln; Af Hr Rådmannen Holm, om ändring i 19, 20, 21, 22 och 23 kapitlen Ärfdabalken, i ändamål att närmare stadga domstolarnes skyldighet att vårda omyndiges rätt; Af Ur Kommerserådet Hemberg: om fortfarande af en vid sista riksdag åt staden Ystad beviljad lindring uti inqvarteringsskyldigheten. Resultatet af den diskussion i Bonde-Ståndet angående v. Zweigbergås behörighet att vara Riasdagsman, hvilken vi omnämde i gårdagsbladet, var att Zweibergk utvoterades med tvåtredjedelars öfvervigt i röstantalet. Bland de talare som bidrogo till detta resultat, tycktes Ståndet isyonerhet lyssna till Strindlund, Botvid Jonsson, Johan Bengtsson, Jon Jonsson och Insulin, som erinrade om det vådliga 1 prejudikatet; om en Herreman nu lyckades smyga sig in i Stländet, så skulle nästa Riksdag väl komma två; man borde bevara Stlåndet ren!, såsom det varit i förfädernas tid, o. s. v. Anders Danielson och med honom Hans Jansson från Elfsborgs Län, Anders Andersson i Walla, Anders Nilsson i Tottarp m, fl. erinrade väl, att det enda, som har kunde komma i fråga, vore om Ziveigbergk varit ordinarie tjensteman eller icke; i annat fall kunde han, säåsom lika enhälligt vald som Ståndets fleste öfrige representanter, icke afhändas den heligaste af alla medborgerliga rättigheter. Oaktadt denna anmärkning, och åtskilliga betyg som producerades, hvaraf ett utaf förre Landskamreraren i Skaraborgs Län, Kammar-Rådet Gyllenhoif, intygade, att Zweigbergk icke som ordinarie innehaft den ifrågavarande tjensten, beslöt Ståndet först genom särskut votering, att några vidare upplysningar icke erfordrades, och voterade sedan ut v. Zweigbergk. JALLA TICL ALL I SLAM Tie PS Anders Danielssons yttrande i anledning åf den Kongl. Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof, med hvilket yttrande hela Ståndet förenade sig, och beslöt dess särskilda tryckning, meddelas här nedan: Vördsamt Anförande. Då Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till Rikets Ständer angående StatsVerkets tillstånd och behof nu blifvit öfverlemvad till Stats-Utskottens handläggning, anser jag det vara min pligt alt fästa Utskottets uppmärksamhet på de förhållanden, som dervid synas böra komma i betraktande. Den Kongl. propositionen föreslår en ökning i de vanliga års-avslagen för Statsverkets behof af något öfver 3g91,600 Rdr, samt särskilt 3 millioner Rdr att utgå med G6oo,ooo Rdr årligen i 5 år till försvars-verket, allmänna under visningen och allmänna abetsföretag. För den förre utgiftens bestridande säges medel finnas i de hittills anvisade inkomsterna, hvilka lemnat motsvarande öfverskott det sednare betydliga anslaget skulle upptagas i låneväg, samt allmänna bevillningens öfverskott lemna tillgång för årlig ränta och amortissements procert. Allt säges kunna tillvägabringas utan ny eiler förhöjd beskattning. : Den styrelse-grundsats, hvarpå denna framställning hvilar, är ej ny. Den är den gamla, administrativa, som, alltsedan 1600 talets början -förevigat Svenska folkets tillfälligt å!agne bevillningar. Men är den längre antaglig? och, om pluraåliteten af Riks-Stånden äfven skulle anse den antaglig, är den Jängre utförbar? Det-ar detta, som bör ärligt mAL nl csamvetat. af Pikoedaormannan HNlcipår