FNINADTA RS NOTES NAT Et OO 1328—1930 ÅRENS RIKSDAG. Eklesiasuhk-Äreoaden. Klockares åltizsganden vid Barna-undervisning. R. St framstalide ill K. Mit den underd. önskan, att inom de Församlingar der enskilte skol-lärare icke finnas och kiockarens lönvevilkor motsvara hvad en sådan lirare bör kunna påräkna, icke någon må till klockare antagas, som ej, på sätt K. M:t funne för godt föreskrifva, ådacalegt, att han ägde för Barna-undervisuingen nödiga kunskaper. 4mmn. Devna sak har råkat att blitva tagen på tvären al Regeringen, som ansett ingen åtgärd harvid behöflig, emedan klockares skyldighet i anseende till barnpa-un. ervisningen förut är genom kyrkolag och författningar bestämd. Det var ej afsiglen med RB. Sus övskan, att ändra skyldigheten; utan det to var förmågan man sökte försäkra sig om. Hvad Ständerne begärde tycktes vara billig!, då de förenade anspråken på denna förmåga med vilkoret af en tiliräcklig utkomst. Sökande Presters kännedom af Vexelundervisnings-metoden. Bristen på skicklige lärare i Vexelundervisnings-metoden har annu ej kunnat a fhjelpas. Då Presterskapet ännu hos oss har folk-undervisningen sig anvförtrodd de facto, såsom ett privilegium, så kunna de enskilta bemödanden, som egnas åt förbattringar och utvidgningar af folk-skolorna, föga uträtta. Unga prester utplanteras såsom Adjuukter hos Kyrkoherdar och Komministrar i landsbygden ; men äro ofta ovane vid handläsgni ngen af den nya läro-metoden och någon gång alldeles obekanta dermed. RB. St. trodde, att ett stort steg till befordrande af vexel undervisningens utbredande skulle göras, om icke någon sökande till inträde i Religions-lärare-ståndet hadavefier till Prest-examen admitterades, innan han inför vederbörande Konsistorium ådagalagt förvärfvad öfning i denna iarome:od vid någon skola, samt kännedom af ena sådan skolas organisation. De anohöllo härom; men regeringen, med fästad! afseende på PresteStändets särskilta yttringar 1 detta ämne, inskränkte sin åtgärd endast till förklaring af dess välbehag, om presterskapet, synnerligast de yngre deribland, beflitade sig om att inhämta kännedom af berörde lärometod samt att bidraga till densammas införande vid folsundervisningen inom församlingarne. Det ar anmärkningsvärdt, huru Styrelsen här synes mera hafva fruktat att genom en direkt föreskrift misshaga en del af Presterskapet — ty många upplysta Prester voro visst af Ständernas tanka — än de trenve öfriga Stånden, hvilkas behof likväl uttrycktes i Standernes skrifvelse. Grundlagarnes föreläsning viduniversiteterna. Att känna de iagar hvarunder man lefver kan man med skäl säga icke är Svenskens lott. Särdele, hvad våra grundlagar angär (hvilka dock utgöra föremål för den borgerliga eden) mäste men beklaga den obekantskap dermed, som ännu allmart röjer sig, och som onekligen till stor del vållas a? den oreda och villervalla 1 uppställningen, hvarigevom de för Svenska allmänheten icke äro så lätutfattlige, som t. ex. Norges enkla, rediga och bestamda Crundlov. Intet säkrare steg kan tagas till dessa bristers alhjelpande, än åligge audet för lärare vid Universiteterna, att hålla förelasningar öfver dessa lagar. HLaårarne skulle derigenom tvingas att uppställa lagbuden i en bättre form; att systematiskt ätskilja statsmakternas olika egenskaper och åligganden ; och att biotta de verkliga brister som i Regerings-formen finnas för privat-rättens betryggande. Detta ämne blef föremål för en RB. St:s underd. önskan till KK. M:t; men de inskränkte iikval deras begaran, att Regeringen uttryckligen måtte stadga, det föreläsoingar ötver Rikets grundlagar skola hållas af vederbörande lärare vid Universiteterna och examina derutinnan verkställas, endast med alla de studerande, som t8pa sig äl Civila embetsmanna-banan: en luskrvaänkning om är nog besynnerlig, så länge prestens kall hos oss är på ett Privilegieradt sätt förenadt med folk-lärarens. Oaktadt en sådan inskränkning, har regeringen icke genast gätt i författning med denna åtgärds verkställande. Den är ännu lagd ad acta. Halländska kyrkohemmanen. Den välbekanta händelsen för mer än 10 år sedan med de olika Kongl. besluten angående kyrkohemman i Halland, oam vållada. at arne likartada n2ts på