FNINADTA RS NOTES NAT Et OO
1328—1930 ÅRENS RIKSDAG.
Eklesiasuhk-Äreoaden.
Klockares åltizsganden vid Barna-undervisning.
R. St framstalide ill K. Mit den underd. önskan,
att inom de Församlingar der enskilte skol-lärare
icke finnas och kiockarens lönvevilkor motsvara hvad
en sådan lirare bör kunna påräkna, icke någon må
till klockare antagas, som ej, på sätt K. M:t funne
för godt föreskrifva, ådacalegt, att han ägde för
Barna-undervisuingen nödiga kunskaper.
4mmn. Devna sak har råkat att blitva tagen på
tvären al Regeringen, som ansett ingen åtgärd har-
vid behöflig, emedan klockares skyldighet i anseen-
de till barnpa-un. ervisningen förut är genom kyrko-
lag och författningar bestämd. Det var ej afsiglen
med RB. Sus övskan, att ändra skyldigheten; utan det to
var förmågan man sökte försäkra sig om. Hvad
Ständerne begärde tycktes vara billig!, då de före-
nade anspråken på denna förmåga med vilkoret af
en tiliräcklig utkomst.
Sökande Presters kännedom af Vexelundervis-
nings-metoden. Bristen på skicklige lärare i Vexel-
undervisnings-metoden har annu ej kunnat a fhjelpas.
Då Presterskapet ännu hos oss har folk-undervis-
ningen sig anvförtrodd de facto, såsom ett privile-
gium, så kunna de enskilta bemödanden, som egnas
åt förbattringar och utvidgningar af folk-skolorna,
föga uträtta. Unga prester utplanteras såsom Ad-
juukter hos Kyrkoherdar och Komministrar i lands-
bygden ; men äro ofta ovane vid handläsgni ngen af
den nya läro-metoden och någon gång alldeles obe-
kanta dermed. RB. St. trodde, att ett stort steg till
befordrande af vexel - undervisningens utbredande
skulle göras, om icke någon sökande till inträde i
Religions-lärare-ståndet hadavefier till Prest-examen
admitterades, innan han inför vederbörande Konsi-
storium ådagalagt förvärfvad öfning i denna iaro-
me:od vid någon skola, samt kännedom af ena sådan
skolas organisation. De anohöllo härom; men rege-
ringen, med fästad! afseende på PresteStändets sär-
skilta yttringar 1 detta ämne, inskränkte sin åtgärd
endast till förklaring af dess välbehag, om prester-
skapet, synnerligast de yngre deribland, beflitade sig
om att inhämta kännedom af berörde läro- metod
samt att bidraga till densammas införande vid fols-
undervisningen inom församlingarne.
Det ar anmärkningsvärdt, huru Styrelsen här sy-
nes mera hafva fruktat att genom en direkt före-
skrift misshaga en del af Presterskapet — ty mån-
ga upplysta Prester voro visst af Ständernas tanka
— än de trenve öfriga Stånden, hvilkas behof lik-
väl uttrycktes i Standernes skrifvelse.
Grundlagarnes föreläsning viduniversiteterna. Att
känna de iagar hvarunder man lefver kan man med
skäl säga icke är Svenskens lott. Särdele, hvad vå-
ra grundlagar angär (hvilka dock utgöra föremål för
den borgerliga eden) mäste men beklaga den obe-
kantskap dermed, som ännu allmart röjer sig, och
som onekligen till stor del vållas a? den oreda och
villervalla 1 uppställningen, hvarigevom de för Sven-
ska allmänheten icke äro så lätutfattlige, som t. ex.
Norges enkla, rediga och bestamda Crundlov. Intet
säkrare steg kan tagas till dessa bristers alhjelpan-
de, än åligge audet för lärare vid Universiteterna, att
hålla förelasningar öfver dessa lagar. HLaårarne skul-
le derigenom tvingas att uppställa lagbuden i en
bättre form; att systematiskt ätskilja statsmakternas
olika egenskaper och åligganden ; och att biotta
de verkliga brister som i Regerings-formen finnas
för privat-rättens betryggande. Detta ämne blef fö-
remål för en RB. St:s underd. önskan till KK. M:t;
men de inskränkte iikval deras begaran, att Rege-
ringen uttryckligen måtte stadga, det föreläsoingar
ötver Rikets grundlagar skola hållas af vederböran-
de lärare vid Universiteterna och examina derutinnan
verkställas, endast med alla de studerande, som t8-
pa sig äl Civila embetsmanna-banan: en luskrvaänk-
ning om är nog besynnerlig, så länge prestens kall
hos oss är på ett Privilegieradt sätt förenadt med
folk-lärarens. Oaktadt en sådan inskränkning, har
regeringen icke genast gätt i författning med denna
åtgärds verkställande. Den är ännu lagd ad acta.
Halländska kyrkohemmanen. Den välbekanta
händelsen för mer än 10 år sedan med de olika
Kongl. besluten angående kyrkohemman i Halland,
oam vållada. at arne likartada n2ts på