hof. Om man trodde sig ännu kunna regera Spanio-
rerna efter .Menarkens godtycke, så skulle man ge-
nom ett sådant förfarande öppna detsborgerliga kri-
gets afgrund, hvari tronen sjelf skulle nedstörta.
Derefter förklarade han, att i Spanien endast fun-
nes två partier: det Carlistiska, som ville bibehål-
la despotismen med dess missbruk, och den uvga
Drottningens, som ville erhålia konstitutionella ga-
rantier mot absolutismen samt önskade se alla med-
borgare lika inför lagen. Först då, menade han,
skall man kunna undanrycka ministrarne makten,
att efter behag förtrycka folket, och först då skul-
le det bli slut på de orättvisa arresteringarne och
de arbiträra landsförvisningarna.
Man har anmärkt som något besynnerligt, att de
legitima monarkernes sändebud upphäfva sådana
jämmerrop; när man blott nämner ÖCortes-konstitn-
tionen, från hvilken de tyckas t:o att anarki och
allt ovdt skall sprida sig öfver Europa, då denna
konstitution är 19812 likväl erkändes icke allenast af
England, utan till och med af sjelfva Ryssland.
PEKAR