ACES OCilt NÄ PRE ROR Re Se 0 TT) fr rn At AG NN lv. 1 hvaremot Ståndet ; på framställd propos sitiön, afsade sig alla mid dagsmåltider hos Land-Marskalken. Således dröjer det ännu någon tid innan frågan om klubben kan blifva afgjord. Under tiden är det dock ingenting som bindh Ståndets Ledg3möter, att hvar för sig, ika palriotiskt som Friherre Beye och Grefve Cronhjelm, bevista klubben utan att supera. Den derefter följande diskussionen, rörande Presteståndets förslag om uppskof med protokollernas trycknivg, blef vidlyftig. De fleste af ledamöterna arsågo intet beslut derom kunna fattas, emedan Riksdag sordningens 59 I. tydligen anbefalier deras tryckning, förrän det försiag till-nämde S:s förändring, som hbvilade sedan sista Riksdagen, blifvit af gjordt, hvarföre några voro af den tankan,, att Konstitutions-utskattet borde anmodas med det snaraste företaga denna fråga. Den enda, som talade för tryckvingens bihehållande i sin nuvarande utförlighet, var Friherre Jakob Cederström, som ansåg kostnaden derför icke onyttigt förspilld, enär den ej gick ur landet, utan tillföll Svenske medborgare nt handtverksklassen. Höäremot anmärkte Grefve Otto OCronhjelm, att samma skäl då skulle kunna anföras till stöd för hvarje fråga om förhöjning i statsutgifterna, t. ex. af militäranslagen, eiler att penning garce utginge bland wäringsklassen. På Er Grefve De G 3eers hems tällan förklarade slutligen Hr Landtmarskalken,; att som Presteståndets förslag i detta hänseende innefattade en konstitutions-vidrighet, kunde han derom icke göra proposi! tion, en åsigt, som ej beller bestreds af Ridderskapet och Adeln. Friherre ÅL . Boijes motion om bränvinsbränningen åsyftade konsum! ionens förminskning genom varans dyrbet, hvarföre han föreslog bränningstidens inskränkning ull 4 månader om året, en förhöjd afgift, de pistoriska verkens förminskning och ett anslag. af: 2000 Rdr Banko för : hvarje Län till uppmuntran åt de Kronobetjenter, som ifest utmärkte sig genom vit för lagens håndhafvende i detta afseende. i Herr BB. Bösenblads motion angick icke blött-en förändring 1 Banko-diskontens reglemente, utan äfven denna, Diskonts och Riksaäldskontorets räkenskaper, hvilka han föreslog borde granskas af Kammarrätten, samt sablåers författande genom Statskontorets försorg öfver Rikets iokomster från och med 1739 till och med 1797: : : Herr Landtöarska ken Ullkätnagaf, att Herr Pothoff: hade. afsagt sg Ledamoiskapet 1 bagutskoitet. Fortsätttning från gårdägsbladet af den insända ärtikeln angående, Ny kterhets sföreniagarna 1 Amerika ochi: Stcekholm:. dal uta A föregående berättelse angående FörenadeSba-; ternas nykter betsereformy inhämtas ett förhållande, söm lika sorgfälligt blifvit jaktivaget iaf föreningarne: iEoglavd, Skottland: och Trländ ; nemligen Vavt i Zntet fall Har, Regeringens bistånd ånöutats eller: mottagits, ej eller halva några lagar blifvit begärda eller päyrkade, de der antingen direkt. eller omedelbart; verkat till reformens bästa, alltsedan; dess början. Ett:sådentoiauwlitandesaf Styrelsens: åtgärd skall. nödvändigt härstädes, likasom, i Amerika och Enzland, betraktas cnudast att skada: iden: säk; den börde gagna. Dettaoaktadtihar direktionen: i Stockholm, strid med dessa gruptsatser, 1 sin förut ömhämde adress föreslagit lagstiftningsålgär-. der till och med stridande mot medbor ger lig frihet och äganderätted) Oda den föreslasit de små panHörnas utträngatrde vill förmån för de pistoriska! fabrikerna3 ty män må säga vad inän. vill, så skulle väl ingen, ArNmmare lag kuuna stiftasjän den; art nillblarda sitt! eget! omöjligen? skiumna nde som förböde, en medbor gare! bränvin; oni dun våhsåge sig vara detsämmi, och älsde Bonom alt THämta det. från vissa privili ige rade pistoriska ve rks ännu mera. giltiga . tillverkning. ä Adressen: franiställer? likväl. niänga träffande! satinintar ärt man bborde: hafva? hoppats alt bränvinet pidade Rrevar skalle för svitna, Och ätt det kunde gå an här i Sverige, likasom ci; andialdänder, i act! göra! sen I anåbid utan bränvin, och i mån som detvi ållinänkhet! blefveran-: sedbsobelefvadt attboöyvlja brsavin, skulle väfversbru-: Nr aftäga hos de Tagre Klasskrne, söm ger na fätta lefnadssätt fler. de. högres, fa satt direktionen i en viss fö, lägenhe!, då deö: er följ latt mån pålHofvet icke gat detta exempel, (Att-Konungen-ej super bränvin och att Krobpriasen inträdt i föreningen sär) allmänt kändt) utan ta—— ss -—R— — —-A som. likvål ; måst, I