ACES OCilt NÄ PRE ROR Re Se 0 TT) fr rn At AG NN lv.
1
hvaremot Ståndet ; på framställd propos sitiön, afsa-
de sig alla mid dagsmåltider hos Land-Marskalken.
Således dröjer det ännu någon tid innan frågan
om klubben kan blifva afgjord. Under tiden är
det dock ingenting som bindh Ståndets Ledg3mö-
ter, att hvar för sig, ika palriotiskt som Friherre
Beye och Grefve Cronhjelm, bevista klubben utan
att supera.
Den derefter följande diskussionen, rörande Pre-
steståndets förslag om uppskof med protokollernas
trycknivg, blef vidlyftig. De fleste af ledamöterna
arsågo intet beslut derom kunna fattas, emedan
Riksdag sordningens 59 I. tydligen anbefalier deras
tryckning, förrän det försiag till-nämde S:s förän-
dring, som hbvilade sedan sista Riksdagen, blifvit af
gjordt, hvarföre några voro af den tankan,, att Kon-
stitutions-utskattet borde anmodas med det snara-
ste företaga denna fråga. Den enda, som talade
för tryckvingens bihehållande i sin nuvarande ut-
förlighet, var Friherre Jakob Cederström, som an-
såg kostnaden derför icke onyttigt förspilld, enär
den ej gick ur landet, utan tillföll Svenske med-
borgare nt handtverksklassen. Höäremot anmärkte
Grefve Otto OCronhjelm, att samma skäl då skulle
kunna anföras till stöd för hvarje fråga om för-
höjning i statsutgifterna, t. ex. af militäranslagen,
eiler att penning garce utginge bland wäringsklassen.
På Er Grefve De G 3eers hems tällan förklarade slut-
ligen Hr Landtmarskalken,; att som Presteståndets
förslag i detta hänseende innefattade en konstitu-
tions-vidrighet, kunde han derom icke göra pro-
posi! tion, en åsigt, som ej beller bestreds af Ridder-
skapet och Adeln.
Friherre ÅL . Boijes motion om bränvinsbränningen
åsyftade konsum! ionens förminskning genom va-
rans dyrbet, hvarföre han föreslog bränningstidens
inskränkning ull 4 månader om året, en för-
höjd afgift, de pistoriska verkens förminskning
och ett anslag. af: 2000 Rdr Banko för : hvarje
Län till uppmuntran åt de Kronobetjenter, som
ifest utmärkte sig genom vit för lagens håndhaf-
vende i detta afseende. i
Herr BB. Bösenblads motion angick icke blött-en
förändring 1 Banko-diskontens reglemente, utan äf-
ven denna, Diskonts och Riksaäldskontorets räken-
skaper, hvilka han föreslog borde granskas af Kam-
marrätten, samt sablåers författande genom Stats-
kontorets försorg öfver Rikets iokomster från och
med 1739 till och med 1797: : :
Herr Landtöarska ken Ullkätnagaf, att Herr Pot-
hoff: hade. afsagt sg Ledamoiskapet 1 bagutskoitet.
Fortsätttning från gårdägsbladet af den insända
ärtikeln angående, Ny kterhets sföreniagarna 1 Ame-
rika ochi: Stcekholm:. - dal uta
A föregående berättelse angående FörenadeSba-;
ternas nykter betsereformy inhämtas ett förhållande,
söm lika sorgfälligt blifvit jaktivaget iaf föreningarne:
iEoglavd, Skottland: och Trländ ; nemligen Vavt i
Zntet fall Har, Regeringens bistånd ånöutats eller:
mottagits, ej eller halva några lagar blifvit be-
gärda eller päyrkade, de der antingen direkt. eller
omedelbart; verkat till reformens bästa, alltsedan;
dess början. Ett:sådentoiauwlitandesaf Styrelsens:
åtgärd skall. nödvändigt härstädes, likasom, i Ame-
rika och Enzland, betraktas cnudast att skada: iden:
säk; den börde gagna. Dettaoaktadtihar direktionen:
i Stockholm, strid med dessa gruptsatser, 1 sin
förut ömhämde adress föreslagit lagstiftningsålgär-.
der till och med stridande mot medbor ger lig frihet
och äganderätted) Oda den föreslasit de små pan-
Hörnas utträngatrde vill förmån för de pistoriska!
fabrikerna3 ty män må säga vad inän. vill, så
skulle väl ingen, ArNmmare lag kuuna stiftasjän den;
art nillblarda sitt! eget!
omöjligen? skiumna nde
som förböde, en medbor gare!
bränvin; oni dun våhsåge sig
vara detsämmi, och älsde Bonom alt THämta det.
från vissa privili ige rade pistoriska ve rks ännu mera.
giltiga . tillverkning. ä Adressen: franiställer? likväl.
niänga träffande! satinintar ärt man bborde: hafva?
hoppats alt bränvinet pidade Rrevar skalle för
svitna, Och ätt det kunde gå an här i Sverige, li-
kasom ci; andialdänder, i act! göra! sen I anåbid utan
bränvin, och i mån som detvi ållinänkhet! blefveran-:
sedbsobelefvadt attboöyvlja brsavin, skulle väfversbru-:
Nr aftäga hos de Tagre Klasskrne, söm ger na fätta
lefnadssätt fler. de. högres,
fa satt direktionen i en viss fö, lägenhe!, då deö:
er följ latt mån pålHofvet icke gat detta exempel,
(Att-Konungen-ej super bränvin och att Krobpria-
sen inträdt i föreningen sär) allmänt kändt) utan ta-
—— ss -—R— — —-A
som. likvål ; måst,
I