otverhulvud, iramte tor den sörjande mensklighe-
j tens öga en skara af 300,000 drinkare, 73,000
brottslingar, 200,000 fattize och mer än 600 van-
sinniga personer, alle medelbart eller omedelbart
offer för dryckenskaper, medan, på samma tid,
åtminstone 30,000 sjunka i en drvinkares graf. Med
dessa fakta framför sig, fakta som, ehuvu föröd-
mjukande de än må unses, äro för välintygade att
kuvna förnekas, hafva Amerikanerne börjat refor-
mens verk; önskande att äfven andra mätte deltaga
i de välsignelser de söka, är deras åstundan att
alla nationer måtte ingå ett förbund mot spiritnosa,
och för evigt från alldagligt bruk aflägsva denna
ymniga kalla till så månsa biott, elände och död.
Seaan man nu af föregående autentika dokumen-
ter Iimbhämtat, med hvilken förvånande kraft och
verksamhet nykterhetens sak bedrifves i de Förena-
de staterove, så kan man i sanning ej annat än förvånas,
ej allenast öfver den Stockholmska föreningens overk-
samhet, utan orätt riktade och använde medel, stri-
dande emot nykterhetsprincipens anda och verkliga
sylte, nemligen en moralisk och til roten gående
reform. Vi vilja numera ej fästa oss vid det vack-
lande emellan nykterhet och måttlighet, som i bar-
jan ägde rum emellan en och annan inom sjelfva
direkt:onen, sedan detta hinder upplöst sig sjelf genom
måättishetsprincipers amorterande, medelst sjelfva
prineipens orimhghet. Men då vi undersöka hvad
nykterbetsföreningen och dess verkställande direk-
tion, sedan dess stiltelse i Februari 1931, uträtta,
komma vi beklagligen till ett ofördelaktigt resultat,
oo
a
häriedande sig bufvudsakiigast dernfrån, att man bör-
jade reformen i orält ända. Man misstog sig myc-
het, då man troade det vara en möjlighet att förmå
hopen att afstå från bränvinet, så länge den ärfor
att deras båttre? i all maklighet bibehöllo b:uket
af sina bränvinsbord. Biänvinsbordet ar det säle-
des som reformen i synnerhet måste slå an pås ett
Svenskt nationalondt, ett bruk som utom Sveriges
gränsor ej kan upptäckas i hela den öfriga verlsen,
om ej i något Svenskt oministerhus, ja man kan
tl och med hos våra synnerliga vänner resa emel-
ian Petersburg och Moskau, utan att upptacka ett
endags men deremot foner man tbetymnighet dric-
bas I hvarje Rysk familj ända nedifrån kojan upp
tiil palatset och på alla poststatiover eller gästgif-
vargårdar är theet den vanhga drycken som Ryssen
i alimänhet förstår att servera på ett särdeles in-
bjudanue satt. Också konsumeras I Ryssland nia
trettio millioner skålpund the, en dryck som är den
mest välgörande 1 bade kalla och varma klimater.
Ja vill ech med arbetarne som begsifva sig under
de stränga vintermånaderna i det inre af Canadas
skogar för alt falla timmer, nyttja denna Kinesiska
produkt tll sin enda dryck.
I stället att förmå husfadren att inträda i före-
vingen, sökte man värfva hustolket, i stället för
principalen dess arbetare, och i allmänhet ansåg
men lämpligt för fadren att supa, medan han för-
manade barcen alt afbålla sig från det giftiga brän-
vinet. Sådana priociper skulle nödvändigt fram-
kalla löje, hvaröfver Direktionen nu klagar i sin ad: ess
Ull Konuogen den 12 sistl. Javuari. Hade Direck-
tionen deremot, I eulighet med nykterhetspriveipen,
sgonbiicket, medan ännu all-
mänhetens uppmärksamhet var fästad vid förenin-
sens åtgärder, och genom fäla sammankomster in-
brogt en tillväcklig fond för upplysnings spridande
1 amnet, samt beredt sitt företag en föraelaktig opi-
vion hos allmänheten gevom framkhallandet af ta-
langfulla persovers skritter, rättade etter olika klas-
sers fatluimgsgåfva, skulle sikertigen Direktionen
undgått obehaget af den nu öfverklagade reaktionen,
som mindre bör föras allmänbeten til last, än Di-
rektionens overksamhet, alt under hela är ej sam-
menhkalia föreningen, och helt och hålet försumima
upplysa publiken genom några skrifter, utgångna
från föreningen. Disektionen tyckes t allmänhet un-
de låtit att med sjal och bjerta omfatta nykterhets-
principen, samt betrakta bränvinet som sig bort,
som Sveriges farligaste fiende, hvilken cudast kan ge-
nom ett allvarligt och kraftfullt bemödande besegras
genom upplysningg detta vapen. tyckes Direktiouen
beröfvat sig sjelf, då den bestämt de medel, som vid
sammankomsten den 5 Februari insemlas till et för
nykterbetsföreningar belt och hållet främmande fö-
zemål, och som vi här i synnerhet anmärka, på det
andra vykterhetsföreningar al deta exempel ej må
förledas att handla irak strid med dessa föreningars
grundsats. Sedan vi nu omtalt hvad Direktionen un-
derlåtit att göra, torde det varai sin ordning anfö-
rätt begagnat första i
ememmiser——..———