I. SVAL ONRALtj OPeNINSENR, KA ldå ÄAMENLAGNSRKA NYKR-
terhetsföreningen. i
2 De särskilta Statsföreningarne, som biträda
nationallöreningen.
3. Coun!yföreningar, som biträda Statsföreningen.
4. Stadsföreningar, som biträda Coun styföreningen.
5. Skoldistriktföreningar, som biträda Stadsför-
ening nr
Alla medlemmar af dessa olika Biträdessällskaper
utgöra blott en enda förening, en kropp; och det
visar sir lätt, att en så stor kombination af mora-
Jisk styrka, som denna organisation företer, mås:e
bafva ett oberäknvelist inflytande på opinonen.
Följaktligen hafva de af Amerikanska nykterhets-
föreningen och dess biträdes-säl Iskaper ny! tja ide me-
del rent en öfver förmodan sgynnande framgång. I
början ansågs väl utgifva indet af en enda tidning,
ämnad att försvara Bykterbeten, såsom ett tomt
hugskott och ett visionärt och ruinerande företag.
Pol:tiska tidningar vorn ide flesta fall obenägne att
införa artiklar, ämnade att befordra nykterhetens
sak; ja, äskillige vägrade till och med att ivföra
en enda notis om ett nykterhetssammanträde. Det-
ta oaktadt instämde alla menniskor i den tanka,
att dryckenskapen var ett ondt, samt att drinkare
och dryckenskapen voro förekitliga. De enda frågor,
hvarom menivgarne vorsa delade, beträffade nyttan
af bränvin i måttliga qvantiteter och det behöri-
gaste sältet att utrota vuryckenskapslasten. Numera
rader roindre skitjaktigbet, äfven hvad dessa punk-
ter vidkommer. I Förenta Staterna gitvas nu åtta
till tio nykterhetstidvingar, d. ä. sådana, hvilkas syf-
te är att försvara nykterhetens sak. Dessa uttom-
ma troligen tili ett antal af20,000 till 25,000 exem-
plar i veckan, samt äro i hög grad nyttiga, då de
småningom undanrödja det största binder för refor-
men: okunnighe et bland menigheten.
Erfarenheten har visat, alt en kostnadsfri sprid-
Ding al upplysningen är det lättaste och kraftigaste
medlet att bearbeta opuonen. I sjelfva verket kan
det tryggt påstås, att om NewYoras Stats nykter-
hetsförening icke vidtagit deana utväg, så är det
föga sannolikt, att reformen skulle hafva gjort så
stora fraimsteg.
Fela antalet af uvkterbetsföreningar i Unionen är
sannolikt meilan 40oco och 3000; och antalet af le-
damöter som hittills nudertecknat förbivodelsen, ut-
gör från 1,300,000 till 1,500,090. Staten NewYork
äger 1200 föreningar, och 200,000 medlemmar. Nä-
ra 5000 driakare hatva oafbrutet blifvit återkalla-
de tll bestuning från år 1926, — 1300 bränneri
er nedlagde, af nödtvång eller grundsats, om-
kring 450 värdshusvärdar bafva upphört att lör-
plåga sina säster med brävvin, vid pass 4000
haudlande upphört att trafikera med spirvituosa,
och ej mindre än troligen 6o,c00 jordbruka-
re, och liha många handtverkare, verkställa allt
silt arbete, utan att förse sina arbetere med bräv-
vip. Och emedan det beväkvos, att lika mån-
ga personer nu afhbälla sig från bruket af spivi-
tuosa, ebura uan at vara nykterhetsmedlem-
mar, så är sakens allmänna inflyteise på alla fölk-
klasser påtaglig. Resultaterra af denua sto:a för-
ändring visa sig i tillväxten af enskilt välstånd och
rikedom, il 2 ens ; aftagande, i mio: skningen af skat-
terna tll de tiges understöd och den större säll-
syntheten of brotislingars bestraffuimg. Ej heller är
resultalet mindre förmunligt på våra medbo:gares
heisa.
PÄfven på våra kanaler och segelbara floder har
förändringen varit högst välgörande. Två tredje-
delar a! de farlyg som segla genom den stora Hud-
son- och Eric-kanalen, utgörande 360 mil i lärgd,
nyttia inga spivituosa, kvarken officerare eller man-
skap, hvar ibland flere äro ledamöter af kanal
nykterbetsföreningen. Reformen har iemväl sträckt
sig till skeppen ) våra sjöhamnar, och hvilka segla
dewifiån, för att besöka hvarje nation och hvarje
klimat, Omlring 400 skepp afså ou från våra
hamnar, uten bränvin om bord, med undantag af
det som fivres bland läkemedlen och blott nyttjas
i verkliga sjukdoms!all. Maåvga på hvalfiske ut-
gångna lartyg hafva seglat till Sulla Hafvet, på
en treårig kryssning. n ed inga spirituos sa för man-
skapet, utom i sjukdom. fall som ofvan. Resulta-
tet af denna förändrivg är att färre sjöskador in-
träffa, och assurans-p: emirr . för skepp, de der ej
medföra spivituosa, äro fem procent iwindre än för
andra, enär det blifvit utrönvt, att väl hälften af
timade siöskador härrört af spivitnösa dryckers när-
varo. Ännu hafva väl våra krigs, skepp ej helt och
hållet bland befäl och manskap öfvergifvit bruket
På JE I SE 1 RR I. ba
