hos Reg. ingen annan åtgärd, än alten ny tågordning år 1827 till trycket befordrades, utan att sedermera af Kongl. Maj:t fastställas. Sednvaste RB. St. förnyade derföre deras anhållan: att anskaffoingen af såväl proviant som furage för tågande trupper måtte i allmänhet verkställas för Kronans räkning, antingen på föranstaltande af Kommissariaten, i fall d-sse bibehållas, eller genom Kon, Befallningshafvandes försorg; äfvensom att värdet af portion och ration i markegångs-taxorna stadgas och införes, utan att Kollegierna må äga att förändra Komitgernas priser. Sluteligen begärde R. St. äfven, att trupper under marsch, såvida årstid och andra förhålianden kunna sådant medgifva, skulle tåga med tross, likasom i fält, hvarje afton uppslå siha tält och sijelfve tillreda provianten. Denna skufvelse har äfven blifvitilemnad till de Komitcrade, som skola utarbeta en ny tågordning; vi kunna icke upplysa, om eller när den någonsin derifrån återkommer, Skånska roterinzgen. Vid Skånska extra-roteringens förändrande till ständigt knektehåll, hade många oriktigheter blifvit öfverklagade; utan att någon rättelse deri blifvit vunnen 1 anledning af R. St:s åren 18:85 och 1823 derom gjorde anhållan. År 1812 hade flere vid Riksdagen närvarande possessionater från Skåne, samt Riksdagsmän af Presteoch Bonde-Ståden, hos Konungen i und. förklarat sig beredde och vilige, att beständigt underhålla det manskap, för hvilket deras extra roterade jord borde ansvara. Derpå lät Regeringen höra samtlige extra rotehållare i Skåne öfver en, till grund för den dittils varande extra roteringens förvandling till ständigt knektehåll, uppgjord proposition. Vid detta tillfälle framställde rotehållarne vissa nya vilkor och förbehåll: och i anledning deraf anbefalldes förnyade sammankomster, då de roteringsskyldige skulle Jemna ett kategoriskt svar, till antagande eller förkastande af en å nyo framställd proposition, hvari K. Maj:t täcktes förklara, att rotehållare, som i ständiga knektehållet ingingo, icke kunde få påökning i ordinarie-roteringen, men väl skulle åtnjuta minskning, i förhållande till det nedsatta nummer: talet. Vid samma tillfälle anbefalldes det nymodia sättet, att vid sådane förrättningar anse de Härader, som icke sände fullmäktige till sammankomsten, såsom hade de propositionen tillalla delar antagit. Landshöfdingarne inberättade, att nästan alla extra rotehållare antingen antagit propositionen eller uteblifvit, och en roterings-kommission förordnades. Boteringsverket uppgjordes; enskilta besvären deröfver pröfvades; och d. 21 Okt. 1817 fastställdes hvad kommissionen föreslagit. Då nu RB. St. vid följande Riksdagen anhöllo, att en billig jemkning och rättelse måtte ske i de delar, der den ene roteskyldige kunde finnas lidande cch mer betungad än den andre, ansåg Regeringen att ett hinder för roteringsjemkningen i Skåne uppstått, genom det vid ständiga roteringens åtagande gjorda förbehåll, att ingen måtte blifva högre än förut roterad. Regeringen ville således icke eftergifva det rimgaste i den ständiga nummerstyrkan, för att motsvara billighetens fordringar; utan ansåg sig hafva gjort nog, då den år 1825 anbefallde StatsKontoret, att låta utdela vakans-medlen af 86 öfverlopps-rotar, till fördelning emellan dem som ingått i ordinarie knektehållet. I sådant skiek väcktes åter frågan om rotejemknvag vid sista Riksdag. De beslut, hvari Riksens Ständer då stannade, äro ett olyckligt bevis på den inflytelse hvarunder Utskotten den Riksdagen arbetade, samt huru litet äganderättens helgd iakttages vid de tillfällen, då inom en Ståndsrepresentation. lokala eller särskilta klass-förhållanden ifrågakomma. R. St. ansågo, att de som ej bevistat sammankomsterna ang. propositionens antagande, hade förlorat all rätt att öfverklaga den dem ålagde rotering; de ansåg0, att Skåne, i förhållande till folkmängd, välmåga, m. m. icke på det hela taget är hårdare roteradt än öfrige. provinser (2); de lade en uteslutande vigt på,de 2:ne indelta regementernas bibehåliande vid samma numerär Som inga garantier kunna derför ,uppställas, att rotehållare i Skåne, efter att en gång hafva till extra rotering fått återgå, frivilligt skola åtaga sig, att densamma mot ständigt knektehåll , utbyta, sedan de ägt tillfälle förvissa sig derom, att, under ett längre fortfarande fredstillstånd, extra ye 2 AR Ale C adlme