rikt. Knappt fallen till marken, springer han åter
hastigt upp sför att i nödfall till fots försvara sig
med värjan. Då den sjunde tjuren, ett väldigt djur
från Mancha, insläppes på platsen, spränger han emot
hönom, lemnande matadererne bakom sig. Plöts-
ligt tvärstanna de håda fienderne midt emot hvar-
andra. Man ser att de dröja med afsigt, för att
vara desto säkrare att träffa. Den djerfve riddaren
beslutar dock snartatt anfalla. Vändande sig till
en Torero befaller han denne att kasta sin kappa
öfver tjurens hufvud. Vid denna skymf, ruser djur
ret fram, och i samma ögonblick stöter Artazi, som
redan har armen upplyftad, med så mycken kraft
och skicklighet sin rejoncillo emellan tjurens ögon
in uti hjernan, att denne genast nedfaller död fram-
för hans fötter.
Vid denna glänsande seger skalla handklappningar
och vivatrop,så högt, att de höras till de mest aflägsna
delar af staden. På alla balkonger svaja fladdran-
de dukar. Detta enhälliga bifallstecken af mer än
60,000 personer var väl också i sanning en herrlig
triumf, en rik belöning.
Sedan denne sjunde tjur blifvit af mulåsnorne släpad
från platsen, förkunnade Alguazil Manorn på Konun-
gens befallning, att de tvenne Caballererne, som hade:
behållit fältet, ägdelatt draga sig tillbaka och led-
sagade dem ut. Derpå vände han tillbaka och in-
förde de pansarklädde Picadorerne. Striden blef
nu ånyo begynd af de vanliga kämparne, och blod
började åter att flyta. Af de tjurar, som nu ut-
släpptes på banan, var en vildare och förfärligare
äa de andra. Kämparne täflade med hvarandra i
mod och oförvägenhet. Picadorerne gingo dristigt
helt allena fram på platsen. Slagtningen blef all-
män, Huru många hästar och tjurar blefvo ej dö-
dade? Hvem hade förmått räkna offren?
Men det mörknar och ännu försvarar sig en en-
da tjur emot en hel arm Toreros. Då mörkret
hindrar? hans motståndare att anfalla honom med
värja, användes all möjlig list för att uttrötta och
bringa honom på fall. Men ännu äro ej hans kraf-
ter uttömda. Omringad af sina talrika fiender drar
han sig tillbaka i ett: hörn oeh försvarar sig der
tappert. Ett sådant mod hade varit värdt Svärds-
ordens stora kors — men ingen pardon, han måste
falla och det på ctt förnedrande satt. En med
Media Luna beväpnad Chulo nalkas för att genom-
skära hans knäleder. O! att dock mörkret förmått
dölja detta bofstycke med sin slöja; men — det
skedde ej. Plötsligt, liksom med ett trollslag, tän-
das tusendetalsi beredskap hållne ljus. Mellan de
flammande facklornes blodröda sken blixtra ännu
de kongl. diamanterne, och på skådebanan ser man
den arma. tjuren med stympade bakben släpa sig
omkring ,ännu i dödens stund injagande fruktan
hos sina lömska fiender. Äntligen störtar han till
marken.
Den :stora kongl. tjurfäktningen var slut. I tren-
ne timmar hade blod flutit.
Deras Majestäter återvände till palatset, och —
demerne hade denna afton den nåden att kyssa De-
ras Majestäters. händer.
u—L