VAAN Bm mIrvrJr— MMMM VU U—— RR RO SOA NE SENSE SS SES beslut Dbillvit iattadt, all vi ICke nog kunna rekommendera det till efterföljd. Vi införa derföre här ur Lioköpingsbladet såväl detta beslut, som det sakrika yttrande Handlanden Hr John Swartz vid tillfället afgifvit, och hvilket ger en ytterligare anledning att beklaga, det Hr Swartz icke emottagit förtroendet att vara Riksdagsman. Hr Swartz yttrande lyder som följer: Erkännande den nytta, som hypoteksföreningar, på solida grunder inrättade, och med nödig varsamhet begagnade, kunna medföra, bör man dock ej tillsluta ögonen för de svårigheter, som ännu synas öfverallt i vårt land möta sådane föreningars uppförande på en verkligen fast grundval; och hvilka, om ej från början undanrö: da, ot vifvelaktigt skola i tidens längd leda till den vigtiga bygnadens fall. Hypoteks-föreningars hufvud-ändamål lära vara: att bilda ouppsägbara låntillgängar för fast egendom; att göra sådane låns betalning genom långsamt amortissement möjlig; samt att nedtvinga räntan tll lägre ståndpunkt än den annars vanliga. Föreningarnas hopp att vinna dessa ändamål, synes vara grundadt på den gemensamma solidariska ansvarighet, som föreningarnes ledamöter lemna, såväl för räntans ofelbara erläsgande på utsatta tider, som för behöriga användandet af den öfverskjutande bestämda tillgången ull skuldens förminskande; och på den förmodan, att föreningarnes obligationer skola framlocka i rörelsen sådane större och mindre kapitaler, hvilka ou bvarje omtänksam hushållare till oförutsedde behof nödgas hålla ofruktbara. Emot dessa förhoppningars realiserande nt vårt lands närvaravde ställning, torde kanske med något skäl kunna andragas: 1:0 Att våra utsökningslagar, i afseende på fast egendom, måste förändras, innan man kan tro, att penningägaren föredrager denna säkerhet framför ett godt namn. 2:0 Att den gemensamma solidariska ansvarigheten troligen är den minst antagliga, om den ej åtföljes af special-hypotek för hvarje särskilt utgifven obligation. Detta visar reglementet för storhertigdömet Posens hypotekförening. Härigenom kan likväl blifva en följd, om ej föreningarne äro fotade på den säkraste och med alla omständ:gheters beräkning lagda grund, att det erhållna lånet, 1 stället för ouppsägbart, blifver förfallet till betalning inom sex månader, och pasten efter den tiden på utmätningsauktion försåld; så vida nemligen man här är sinnad bevara långifvarens rätt med samma kraft som i Preussen, och hvilket erfarenheten der troligen visat vara oundgängligt för kreditens både erhållande och bibehållande. 3:0 Ått en ganska betydlig kapitalfond fordras för inrättningens första verksamhet, och sedermera ett betydligt disponibelt kreditif för dess jemna och orubbade gång. Men då man vill nedtvinga räntan under den vanliga, (eu åtgärd som man, besynnerligt nog, anser kunea lyckas genom ökade lån) så kan man ej vänta kapitalisternes medverkan. Man visar också intet annat hopp i detta bänseende än på statens biträde. Delta åter kan cj lemnas uti sedlar utgifne på pant af fastighet, ty erfarenbetea har nogsamt visat, alt sådane ej bibehålla sitt nominella värde. Enda medlet lärer således blifva, att staten sätter sig i skuld utomlands för att skapa rörlig valuta åt hypoteksförenivgarne. Utan att vara i högsta grad orättvis måste man medgifva, att mäklaren, staten, äger rätt att erhålla tillbaka samma slags valuta som den lemnat. Följden blifver, att bypoleksföreningarnes skuld för deras grundfond, och räntorne derför, måste erläggas i silfver; och kanske finnes det dock ingen varsam man, som icke skulle studsa vid den tankan, att pantförskrifva sin enskilta egendom, för en längd af tid, i sådant mynt; äfven om den påtänkta realisationen nu ver kställes. 4:0 Alt ett framlockande af till oförutsedde be hof nu aflagde, obegagnade, kapitaler ej lyckas hos affärsmannen emot förskrifningar på tid, ty desse kunna sällan utan förlust användas till de oförutsedde behofven. Hos den så kallade lägre klassen, som dock utgör massan af natioren, och här i landet också äger massan af kapitaler, lyckas det ej heller, då personerne af denna klass aldrig hafva svårt att utlåna sina många små behållningar till sina likar, hvilkas återbetalningsförmåga de i grunden känna. — Återstår således, i allmänhet taladt, endast de publike kassorna, och sådane kapitalister, som, till utföravde af en eller annan spekulation.