landets allmänna tillstånd, som finnes i ett bref
från Madrid, infördt i en Fransk tidning.
Lugnet är på långt när icke återstäldt. Tvert-
om griper uppresningen snarare omkring sig. Den
offentliga meningen visar sig öfver allt obenägen
för vuvarande styrelse; på ena sidan står det li-
berala partiet med sina fordringar, på den andia
de fanatiska menniskor, hvilka följa den religeusa
impulsen, som förför och exalterar dem. Regerin-
gen förfar på fem olika sätt, ty hvarje minister
har sin politik, så att på någon enhet är ej att tän-
ka. Första ministern är böjd för motstånd, ja, till
och med för reaktion ; inrikes ministern för refor-
mer i administrationen och i denna anda är lan-
dets nya fördelning verkstälid; äfvensom handeln
med sidenvaror, papper, lärft m. m. blifvit frigif-
ven. Finance Ministern, innesluten inom sitt en-
skildta departement, söker införa stora förbattrin-
gar deri. Krigsministero, upplystare än de öfriga,
organiserar armeen på konstitutionell fot, ty han
hade år 1823 i Cadix befälet öfver generalstaben
ända till Ferdinands befrielse. Justitie Ministern van-
drar i sina föregångares fotspår för att ej på nå-
got sätt kompromettera sig. Allt detta sker i åsyn
af en Regerings-Junta, som Markisen af las Ama-
rillas leder, och som oroar konungamakten i syn-
nerhet emedan den ser sig unvderstödd af folket,
och förökar sitt inflytande i skydd af Zeas opo-
pularitet.
Brefvet uppräknar vidare en mängd partiella in-
surrektioner i alla Konungarikets provinser och
slutar med dessa ord: Detta är summan af vår
belägenhet, som blir ännu mera brydsam, vär man
känner de hinder regeringen har att kämpa emot
vid skat!ernas indrifvanda och anskaffarde af medel
till uppresningens kufvande.
Insurgenternas stridssätt gäckar alla den vanliga
krigskonstens beräkningar. Efter utförandet af den
bäst öfverlagda plan, och då drottningens genera-
ler smickra sig med hoppet att hafva helt och hål-
lit kringränt insurrektionens stamhåll, och att med
ett enda slag kunna krossa henne, se de sina fien-
der liksom genom en trollmagt försvinna undan de-
ras blickar, för att straxt derpå åter visa sig på
ett annat håll och dessa menniskor marchera, endast
försedda med ett gevär, några patroner och ett stycke
bröd.
ENGLAND.
Somliga börja nu tro på möjligheten af fredens bi-
behållande och grunda detta hopp på Furst Taley-
rands återkomst till England, samt på den omstän-
digheten, att han straxt efter sin ankomst dit till-
ställt en lysande fest för Österrikiska legationen.
Andra åter äro af den tankan, att den gamle diplo-
matens resa står i förbindelse med ingenting mindre
än fredliga kombinationer. Ett försvars- och anfalls-
förbund skall vara öfverenskommet mellan de båda
makterna, hvarigenom de förbinda sig till det kon-
stitutionella systemets upprätthållande, men äfven
till förqväfvande af den revolutionära tendensen. De
sägas äfven yrka på en allmän Europeisk kongress,
för att afgöra de tvistiga frågorna. Hvad som här-
af är verklighet eller gissning. torde väl smart vi-
sa Sig.
ITALIEN.
Rörande Piemont råder i närvarande ögonblick
mycken spänning mellan Frankrike och Österrike,
och Franska sändebudet i Turin skall ha fått be-
fallning att begära sina pass, om icke Österrikiska
trupparna genast aflägsnvas från Savojens gränsor.
Huru detta står tillsammans med det skenbara 80-
da: förhållandet mellan Furst Taileyrand och Furst
Esterhazy, är omöjligt att afgöra för den, som icke
är invigd i diplomatiens hemligheter.
PROCESSEN MOT DE TJUGUSJU REPU-
BLIKANERNE I PARIS.
Dessa voro anklagade, för att i Juli månad för-