man, under StorVisirns eget anförande, hvilken slutligen sjelf tillfångatages. — — Franska batterierna börja skjuta bråche vå Antwerpens citadell. — 24. Antwerpens citadell kapitulerar, sedan bråche blifvit skjuten; Baron Chasså, jemte hela garnisonen, 5,000 man, tages till krigsfångar; 63,000 kanonskott hade under belägringen af Fransmännen blifvit afskjutne emot citadellet. Den ido!ländska flottan söker undkomma, mena förhindras derifrån, och en del deraf uppbrännes at Holländarne sjlfvas — Konung Wilhelm i Holland vägrar att ratificera kapitulationen och bibehåller skansarne Lillo och Liefkenshoek, hvilka icke inbegripits i citadellets kapitulation. Januari 2. Otoligheter Madrid, väckta af Carlisterna. — 4. Spanska Konungen, Ferdinand VII, återtager regeringen, hvilken under hanssjukdom förts af hans gemål. — 6. En national akademi inrättad i Bogota, inviges af republikens (Nya Granadas) President, General Santander. — 7. General Solignac utvämd af Don Pedro till chef för Drottning Donna Marias troppar i Portugal. — 10. Matematikern Legendre död i Paris. 17. Osvoligheter i Leon; Carlisterne, till ett antal af öfver 1,500, hafva först öfverhanden, och taga sjelfva kommendanoten i staden, general Castannos fången; men slutligen stillas upploppet af tropparne; äfven på andra ställen, i Castilien, Asturien, m. fl. oroligbeter vid samma tid. — 19. Kompositören Herold död i Paris. — 20. Nationalkongressen för republiken Nya Granada sammanträder i Bogota. — 21. En höftig strid emellan de Franska tropparna på Morea och de Grekiska nationaltropparna; de förra drifvas på flykten med 300 mans förlust. — 24, De Konstitutionella göra ett misslyckadt utfall ifrån Oporto; stor brist på lifsmedel råder vid denna tid i staden. — 235. National-kongressen för Republiken Venezuela öppnas i hufvudstaden Caraccas af Presidenten, General Paez. — 30. Greklands Konung, Otto, ankommer till Napoli di Romania; Kolokotroni nedlägger regeringen; De Franska troppar, hvilka hittills besatt Grekland, återvända hem, aflöste af Böjerska troppar. — Grekland indelas i guvernementer: Morea, fasta landet och öarne; och till Guvernörer deröfver utnämnas Plaponta, Koletti och Zrimi. Febr. 5. Engelska Parlamentet öppnas. — 14, Engelska och Franska ministrarne, Palmerston och Talleyrand, afbryta underhandlingarpå med Holländska Ambassadören, Zuylen van I Nyewelt. — 15. Franska ambassadören, amiral Roussin, ankommer till Konstantinopel, och, för att förekomma Rysslands allt för stora inflytande i Divanen, tager på sitt ansvar att förmå Ibrahim Pascha att ingå fred på de vilkor Porten föreslagit. — 20. En Rysk flotta ankommer till Konstantinopel, i afsigt att försvara staden emot Ibrahim Pascha; den qvarstannar, oaktadt Amiral Roussins alla demonstrationer. Då slutligen Reis Effendi äfven anhåller om dess aflägsnande, uppgifves motvind såsom hinder derför. — 22. Amiral Roussin uppmanar Mehemed Ali att återkalla sin son, Ibrahim Pasha, och sluta fred med Porten. Mars 4. De Konstitutionelle göra ett utfall ifrån Oporto och vinna några fördelar emot Migueliterna — 3. Den Irländska upprorsbillen erhåller första läsningen i Engelska Underhuset med 468 röster emot 39. — 6. Franska Ambassadören, Amirval Roussin, afsänder sin sekreterare till Ibrahim Pascha med uppmaning att draga sig tillbaka i de positioner, hvilka han innehade den 22 Febr., vid äfventyr af fredsbrott med Frankrike; Ibrahim Pascha frågar ej derefter, utan framrycker vidare; — en konvertion, som afslutas, ratificeras ej) af Mehemed Ali. — 11. Den Irländska upprorsbillen erbåller andra läsningen i Engelska Underhuset med 363 röster emot 34. — — Schweitziska Edsförbundets utomordentliga landtdag sammanträder i Zirich. för att råd