man, under StorVisirns eget anförande, hvilken
slutligen sjelf tillfångatages.
— — Franska batterierna börja skjuta bråche
vå Antwerpens citadell.
— 24. Antwerpens citadell kapitulerar, sedan
bråche blifvit skjuten; Baron Chasså, jemte hela
garnisonen, 5,000 man, tages till krigsfångar; 63,000
kanonskott hade under belägringen af Fransmän-
nen blifvit afskjutne emot citadellet. Den ido!länd-
ska flottan söker undkomma, mena förhindras der-
ifrån, och en del deraf uppbrännes at Holländarne
sjlfvas — Konung Wilhelm i Holland vägrar att
ratificera kapitulationen och bibehåller skansarne
Lillo och Liefkenshoek, hvilka icke inbegripits i
citadellets kapitulation.
Januari 2. Otoligheter Madrid, väckta af Car-
listerna.
— 4. Spanska Konungen, Ferdinand VII, åter-
tager regeringen, hvilken under hanssjukdom förts
af hans gemål.
— 6. En national akademi inrättad i Bogota,
inviges af republikens (Nya Granadas) President,
General Santander.
— 7. General Solignac utvämd af Don Pedro
till chef för Drottning Donna Marias troppar i
Portugal.
— 10. Matematikern Legendre död i Paris.
- 17. Osvoligheter i Leon; Carlisterne, till ett
antal af öfver 1,500, hafva först öfverhanden,
och taga sjelfva kommendanoten i staden, general
Castannos fången; men slutligen stillas upploppet
af tropparne; äfven på andra ställen, i Castilien,
Asturien, m. fl. oroligbeter vid samma tid.
— 19. Kompositören Herold död i Paris.
— 20. Nationalkongressen för republiken Nya
Granada sammanträder i Bogota.
— 21. En höftig strid emellan de Franska trop-
parna på Morea och de Grekiska nationaltroppar-
na; de förra drifvas på flykten med 300 mans för-
lust.
— 24, De Konstitutionella göra ett misslyckadt
utfall ifrån Oporto; stor brist på lifsmedel råder
vid denna tid i staden.
— 235. National-kongressen för Republiken Ve-
nezuela öppnas i hufvudstaden Caraccas af Presi-
denten, General Paez.
— 30. Greklands Konung, Otto, ankommer till
Napoli di Romania; Kolokotroni nedlägger rege-
ringen; De Franska troppar, hvilka hittills besatt
Grekland, återvända hem, aflöste af Böjerska troppar.
— Grekland indelas i guvernementer: Morea, fa-
sta landet och öarne; och till Guvernörer deröfver
utnämnas Plaponta, Koletti och Zrimi.
Febr. 5. Engelska Parlamentet öppnas.
— 14, Engelska och Franska ministrarne, Pal-
merston och Talleyrand, afbryta underhandlingar-
på med Holländska Ambassadören, Zuylen van
I Nyewelt.
— 15. Franska ambassadören, amiral Roussin,
ankommer till Konstantinopel, och, för att före-
komma Rysslands allt för stora inflytande i Divanen,
tager på sitt ansvar att förmå Ibrahim Pascha att
ingå fred på de vilkor Porten föreslagit.
— 20. En Rysk flotta ankommer till Konstan-
tinopel, i afsigt att försvara staden emot Ibrahim
Pascha; den qvarstannar, oaktadt Amiral Roussins
alla demonstrationer. Då slutligen Reis Effendi
äfven anhåller om dess aflägsnande, uppgifves mot-
vind såsom hinder derför.
— 22. Amiral Roussin uppmanar Mehemed Ali
att återkalla sin son, Ibrahim Pasha, och sluta
fred med Porten.
Mars 4. De Konstitutionelle göra ett utfall i-
från Oporto och vinna några fördelar emot Migu-
eliterna
— 3. Den Irländska upprorsbillen erhåller för-
sta läsningen i Engelska Underhuset med 468 rö-
ster emot 39.
— 6. Franska Ambassadören, Amirval Roussin,
afsänder sin sekreterare till Ibrahim Pascha med
uppmaning att draga sig tillbaka i de positioner,
hvilka han innehade den 22 Febr., vid äfventyr
af fredsbrott med Frankrike; Ibrahim Pascha frå-
gar ej derefter, utan framrycker vidare; — en
konvertion, som afslutas, ratificeras ej) af Mehemed
Ali.
— 11. Den Irländska upprorsbillen erbåller an-
dra läsningen i Engelska Underhuset med 363 rö-
ster emot 34.
— — Schweitziska Edsförbundets utomordent-
liga landtdag sammanträder i Zirich. för att råd-