stämd majoritet inom Pärskamaren. — 14. General Santa Ara, hvilken upprest sig emot styrelsen i Mexico, intager Puebla; de fredsförslag, hvilka han gjort National-Kongressen, förkastas af denna den 16 Okt., hvarefter han tågar emot hufvudstaden och börjar belägra densamma med 10,000 mans. — 15. Spanska Regentinnan, Drottningen, utfärdar ett amnestidekret för alla utvandrade och landsförviste Spaniorer. — 22. En traktat undertecknas i London af Engelska ministern, Lord Palmerston, och den Fransyske, furst Talleyrand, hvari Konungen af Holland uppmanas att uttymma Antwerpen och öfriga innehafde delar af Belgien, inom den 12 November; i fall af vägran skola Fransyska och Engelska flottorna börja blockera de Holländska hamnarna, och embargo läggas på alla i Engelska och. Fransyska hamnar varande Holländska skepp, samt dessutom en Fransk armä inrycka i Belgien, för alt med vapenmakt bringa traktaten till verkställighet; Konung Wilhelm i Holland gifver ett nekande svar. — 25. Ex-Konungen af Frankrike, Carl X, ankommer med familj till Prag. November 5. En Fransysk och en Engelsk flotta börjar blockera Holländska hamnarne;jäfven begynner embargo på Holländska skepp i Engelska och Fransyska hamnar; Konung Wilhelm vill dock ej utöfva repressalier i Holland, utan låter de Engelska och Fransyska skeppen fritt utlöpa. — 6. En jubelfest fivas i Sverge till minne af Gustaf den store Adolf, som stupade för tankefriheten. Samma dag afföres Kapten Rosenquist af åkershult till Waxholm för ett tryckfrihetstal emot tidningen Medborgaren, för hvilken han varit ansvarig, men utan att hafva skrifvit artikeln. — — — Carlistiskt upplopp i Madrid, som åter stillas, — 7. Hertiginnan af Berry arresteras i Nantes; förrådd af en förtrogen Jude, Deutz; på samma gång gripas, de Mesnars, Guibourg och fröken de Kersabiec; hertiginnan afföres sedan till slottet Blaye. — 13. Astronomen Oriani död i Milano. — 14. Pedristerne göra ett utfall ifrån Oporto; försöket att intaga Villa Nova misslyckas, — 15. Jean Baptist Say död. — — En Fransk armd, 55,0c0 man under Marskalk Geraids anförande, inrycker i Belgien; ankommer den 17 till Brissel. Den Belgiska armåeen under Konung Leopolds eget och general Desprez anförande förhåller sig passivt, — 17. Ett våldsamt utbrott af berget Etna, hvarunder staden Bronte förstöres. — 19. Fransyska Kamrarnes öppnande; det mysteriösa pistolskottet emot Konung Ludvig Filip aflossass; Dupin d. ä. deputeradekamarens President. — 20. Fransyska tropparne ankomma till Antwerpen, och belägringen af citadellet begynner; belägringsanstalterna oroas i början föga, Enligt en mellan citadellets kommendant, Baron Chassd, och Fraänsyska Deraälmarfvaren atslrutad konvention, skall sjelfva staden Antwerpen vara fredad för bombardering af Holländarne, så länge ej något anfall på citadellet göres ifrån den sidan. — 24. Konungen i Holland låter uppbåda landtstormen. — 27. Alla ministrarne i Belgien resignera. — 30. Marskalken Gerard uppfordrar General Chasså att uppgifva citadellet; denne vägrar, och förklarar sig beredd till försvar i det yttersta. — — Engelska Parlamentet upplöses. — 3. Ett band Spanska Carlister söker öfverrumpla Toledo, men tillbakaslås. December 4. Fransmännen börja beskjuta Antwerpens citadell; några obetydliga utfall göras, och dagliga smärre strider förefalla. — 6. Utfall från Oporto, hvarefter staden den 7 och 8 häftigt beskjutes af Migueliterna. — 9 En Carlistisk sammansvärjning iMadrid upptläckes; öfverallt i hela Spanien stämpla anhängarne af Konungens broder, Don Carlos, emot regeringen, och på många ställen är en revolution nära att utbrista, — 13. En öfverenskommelse slutes i Puebla emellan General Santa Ana och vice Presidenten Bustamente, enligt hvilken Pedraza erkännes för republikens Presidentitill den 1 April 1833; Nationalkongressen förklarar denna öfveresskommelse ogiltig, hvarefter Bustamente och Santa Ana förena sina troppar, och den 3 Januari 1833 ionrycka i l