det kallas til matbud, antingen 1 alla skällorna på en gång, eller i den så kallade vällingeoch grötklockan, Främst vid öfre ändan kommer en något större pjes att acbringas, hvilken skall begagnas vid vissa vigtigare tillfälJen, såsom till voterings-, skeppsoch kanalLklocka. Den andra är beskrifningep på ett besök, som sällskapet gör i Nykterhetsföreringens lokal, hvarest språkmästaren skall låta inskrifva sig såsom ledamot, för att kurera sig från sin böjelse för starka drycker. ?På utsatt tid begaf man s:g till föreningens lokal. Hela sällskapet medföljde af vyfikenhet alt få se på; grossörskan derjemte för att försäkra sig, det allt gick riktigt till, och intet underslef skedde med språkmästaren. De 2ommo i god tid. Ingen af ledamöterna hade ännu anländt; den enda synliga var vaktmästaren på stället, som mycket höfligt bad dem stiga in och sitta. Rundt kring väggarnve hängde åtskilliga skeletter, äfvensom en mängd menniskoskallar voro uppställda på hyllor och:skåp. Delta gaf grossörskan anledning fråga efter orsaken. — Detta är en högst rar samling af skeletter och dödskallar, genmälte vaktmästaren, af försuppa och liderliga sällar, hvilka alla Jjutit döden genom förtärandet af starka drycker. Skallarne der kring väggarne, äro uppställde efter nummer, i mån af den qvantitet fluidum, hvar och en förmått intaga. De under numro ett hafva varit sådane, hvilka kunnat förtära till och med ett stop om dagen. De under numro fyra till och med tvenne kannor. Den der flintskallen, han pekade på en 1 högen, var på sin tid ett mycket god! ufvud, skref rätt vackra verser i vårt Nyköpingsblad, och hadesäkert blifvit en af de aderton, om ej passionen för starka drycker förfört honom att i yrseln vilja imitera Tegner, krypa upp i tornet och författa en ny stjernsång öfver vintergatan, hvilket hade den påföljd att han föll! ned och slog ibjäl sig met gengatan, Då det tyckes roa berrskapet, fortfor han, skall jag ha den äran visa åiskilliga kuriosa i denna del, under det vi afvakta ledamöternas ankomst. Denna urna innehåller, som samtlige torde se, endast aska. Det är stoftet af en sterbhuskamrer, hvilken till den grad försänkte sig i njutningen af spiriluesa, att kroppen slutligen fattade eld, en blå låga utströmmade genom öron, näsa och mun, och han brann lefvande upp. — I denna fla-ka är i spiritus vini förvarad karbunkelnäsan af en vaktmästare vid anatomisalen, hvilken -söp ihjel sig af spriten, hvari salig enkedrottningens lik legat. — I denna ask innehålles a2:ne förfrusna fötter af en landsfiskal, som allt för mycket dyrkade Bachus, fHan frös dem af sig i ett bränneri, der han skulle taga pannan i beslag; men hvilken i stället med sitt fluidum tog honom. — Denna skinnpåse, och hvari sällskapeis handlingar förvaras, skulle väl någon kunna gissa det, har ursprungligen varit magen af en blonde, som aldrig under hela sin lefnad smakat något spirituöst. Också är pungen hård och stark som Engelskt läder, och skall besagde bondmage uppnått en ålder af nära 200 år, pch ända in i sina sista dagar förmått smälta äfven den grofvaste mat. — På denna träbild Passa CA TNYA hh assckamnat ) KU KE nn AA än