göra honom förslag, som hade till föremål krii gets slut emellan de båda bröderne, och i samma ärende hade Engelske Öfversten Hare sd. 25 lemvat Lissabon, för att likaledes begifva sig till Santarem. Man kände ännu icke med någon tillförlitlighet, huru de propositioner vOro beskaffade, som hade blifvit Miguel gjorda; men trodde dock att de gingo derpå ut att han skulle lemna Portugal, emot. det att han för hifstiden försäkrades om åtnjutande af sina inkomster såsom Portugisisk infant. Då sista --Engelska paketbäten lemnade Lissabon d. 3 dennes hade ännu icke någon annan underrättelse erhållits om ungerhandlingarnes gång i Santarem, än att D. Miguel, som från, början fålt trenne dagars betänketid för att yttra sig öfver de honom gjorda förslag, begärt antstånd med detta svars afgifvande till d. 3 Dec. hvil-1 ket också blifvit honom beviljadt. Å Miguels sida fördes underhandlirgen af en viss Baron Romford, en af usurpatorns anhängare, och å Don Pedros eller Engelska regeringens vägna: (man vet ej visst hvilketdera) af den förbemälte Öfverste Hare. Det omtalas väl att ett stilJlestånd blifvit afslutadt, men detta synes ej fullt tillförlitligt. Ärda till d. 3 dennes hade inga krigsrörelser förefallit vid Santarem mellan de båda armeerne. Ett rykte gick att Miguel ämnade göra ett utfall, hvilket föranledt Saldanha att koncentrera sina truppar och intaga sin förra ställning vid Cartaxo. Berättelserne äro för öfrigt så motsägande om sakernes ställning i och omkring Santarem, att det är svårt, om cj omöjligt, att af dem bilda sig något tillförlitligt omdöme. Den förut meddelade uppgiften, att D. Miguel låtit skjuta de vid Aleacer tillfångatagne Engelsmän, säges nu haiwa varit ogrundad. De skola tvertom befinna sig friska och surda i Elvas. . I Lissabow synes sinnesstämningen, såvidt man får tro hvad Engelska blad derom berätta, icke vara särdeles gynnande för D: Pedro och hans ministrar. Ett starkt parti synes vara för Hertigen af Palmella och önska att affärernes ledning anförtroddes bonom, men D. Pedro höll fast vid sina hittilsvarande ministrar och fortfor i sina mått och steg mot klostren och presterskapet.. Sjelfva befälhafvaren öfver Engelska eskadern på Tajo, amiral Parker, skall vara ganska afvigt sinnad mot D.. Pedro, och beskylles, jemte sina officerare, att föra ett språk mot styrelsen i Lissabon, som. man ej skulle vänta af en vänskaplig makts representanter. Ifrån Capverdsöarne ankommo: till Lissabon d. 25: Nov. ett par af Miguel dit landsför vista Portugisare, med underrättelse att de förnämsta af dessa dar, vid underrättelsen om de konstitutionelles landstigning i Algarvien förklara! sig för Drottningens. sak, och att man hade ail anledning boppas, a!t exemplet skulle följas af de andra. En provisorisk styrelse hade organisepat sig, och de utskickade medförde depescher från dersamma till. Drottningens regering i Lissabon, så alt ingen anledhing, synes. vara. al! draga saken I tvifvelsmål FRANKRIKE. Journal de Paris och. des. Debats motsäga ee . 4 i? ne D