göra honom förslag, som hade till föremål kri- i
gets slut emellan de båda bröderne, och i sam-
ma ärende hade Engelske Öfversten Hare sd.
25 lemvat Lissabon, för att likaledes begifva
sig till Santarem. Man kände ännu icke med
någon tillförlitlighet, huru de propositioner vO-
ro beskaffade, som hade blifvit Miguel gjorda;
men trodde dock att de gingo derpå ut att
han skulle lemna Portugal, emot. det att han
för hifstiden försäkrades om åtnjutande af sina
inkomster såsom Portugisisk infant. Då sista
--Engelska paketbäten lemnade Lissabon d. 3
dennes hade ännu icke någon annan underrät-
telse erhållits om ungerhandlingarnes gång i
Santarem, än att D. Miguel, som från, början
fålt trenne dagars betänketid för att yttra sig
öfver de honom gjorda förslag, begärt antstånd
med detta svars afgifvande till d. 3 Dec. hvil-1
ket också blifvit honom beviljadt. Å Miguels
sida fördes underhandlirgen af en viss Baron
Romford, en af usurpatorns anhängare, och å
Don Pedros eller Engelska regeringens vägna:
(man vet ej visst hvilketdera) af den förbemäl-
te Öfverste Hare. Det omtalas väl att ett stil-
Jlestånd blifvit afslutadt, men detta synes ej
fullt tillförlitligt.
Ärda till d. 3 dennes hade inga krigs-
rörelser förefallit vid Santarem mellan de
båda armeerne. Ett rykte gick att Mi-
guel ämnade göra ett utfall, hvilket föranledt
Saldanha att koncentrera sina truppar och in-
taga sin förra ställning vid Cartaxo. Berättel-
serne äro för öfrigt så motsägande om sakernes
ställning i och omkring Santarem, att det är
svårt, om cj omöjligt, att af dem bilda sig nå-
got tillförlitligt omdöme. Den förut meddelade
uppgiften, att D. Miguel låtit skjuta de vid Al-
eacer tillfångatagne Engelsmän, säges nu hai-
wa varit ogrundad. De skola tvertom befinna
sig friska och surda i Elvas. .
I Lissabow synes sinnesstämningen, såvidt man
får tro hvad Engelska blad derom berätta, ic-
ke vara särdeles gynnande för D: Pedro och
hans ministrar. Ett starkt parti synes va-
ra för Hertigen af Palmella och önska
att affärernes ledning anförtroddes bonom,
men D. Pedro höll fast vid sina hittilsvaran-
de ministrar och fortfor i sina mått och
steg mot klostren och presterskapet.. Sjelfva
befälhafvaren öfver Engelska eskadern på Tajo,
amiral Parker, skall vara ganska afvigt sin-
nad mot D.. Pedro, och beskylles, jemte sina
officerare, att föra ett språk mot styrelsen i Lis-
sabon, som. man ej skulle vänta af en vänskap-
lig makts representanter.
Ifrån Capverdsöarne ankommo: till Lissabon
d. 25: Nov. ett par af Miguel dit landsför vista
Portugisare, med underrättelse att de förnämsta
af dessa dar, vid underrättelsen om de konsti-
tutionelles landstigning i Algarvien förklara!
sig för Drottningens. sak, och att man hade ail
anledning boppas, a!t exemplet skulle följas af de
andra. En provisorisk styrelse hade organise-
pat sig, och de utskickade medförde depescher
från dersamma till. Drottningens regering i Lis-
sabon, så alt ingen anledhing, synes. vara. al!
draga saken I tvifvelsmål
FRANKRIKE.
Journal de Paris och. des. Debats motsäga
ee . 4 i? ne D
