trisons vid Norrlansgatan och Estöns oid Söder
5 eftermiddagen,
utrymt staden, och retirerat åt Bergara på vä-
gen till Navarra. Alla, som höllos fängslade för
politiska tänkesätt, hade blifvit satta i frihet.
En tidning från Bordeaux tillägger, att genast
efter Sarsfields intåg i Bilbao, hade 1500 unga
män, tillhörande de förmögnaste familjer i staden,
erbjudit sig att bilda ett borgaregarde, för att
skydda den mot ytterligare anfall af insurgenter-
ne. Den 28 hade general Castannon och el Pa-
stor aftågat från S. Sebastian åt Tolosa, för att
der förena sig med en från Vittoria kommande
kolonn af 1060 man och 200 hästar. Sarsfield
å sin sida satte sig i marsch mot Navarra, dit
de i Baskiska provinserne förskingrade och slagne
insurgenterne till större delen flyktade. Många
sökte dock sin säkerhet på Fransyska gebitet, i
synnerhet sådane, som varit anförare. Ibland
dem var äfven den beryktade Verastegui, som
alltsedan insurrektionens utbrott stått i spetsen
för de upproriske i Vittoria, och nu ankom-
mit till Bayonne. — I provinsen Valencia och
i södra delen af Catalonien, hafva trenne insur-
gentband organiserat sig, hvaraf dock det be-
tydligaste hålles ioneslatet på slottet Morella
af 800 man, under befäl af kommendanten i
Tortosa, Breton. i
Hvarje steg Drottningen tager, förer henne
allt mer och mer från den väg, Zea och juste
milireu i Frankrike utstakat i det beryktade
manifest, som de läto henne underteckna straxt
efter Ferdinands död. Man kan knappt mera
draga i tvifvelsamål, såvida sakerne få utveckla
sig utan främmande mellankomst, att ju det
konstitutionella systemet slutlhgen segrar, Allt
flere af de män, som under Corteztiden ut-
märkte sig för tillgifvenhet för den dåvarande
sakernes ordning, kallas till de högre embetena,
och det är naturligt, att detta icke kan blifva
utan inflytande på hängelsernes gång. Sinnes-
stämningen hos folket i allmänhet och i armdcen
skali vara sådan, att man icke mera kan miss-
taga sig, alt ju en ny epok för Spanien nålkas.
I Madrid diskuteras mycket öfver de förändrin-
gar, som kunna blifva nödiga i konstitutionen
af 1812, för att vid densamma fästa de sam-
hällsklasser, hvilka förut funno sig dermed
mindre belåtna, och man skall temmeligen all-
mänt hysa den åsigt, att under närvarande för-
hållanden representationevs samlande i en enda
kamare bör gifva vika för det system, som
delar den i tvenne. Ibland Regentinnans senaste
utnämpingar, som väckt tillfredsställelse bland
folket, är markis Ispejas till guvernör i Mad-
rid och furstens af Anglona till generalkapten i
Grassda, Båda tillhöra de moderat-liberala
och innehade embeten under Corteztiden. Ge-
neralstaben, som i anseende till den del den-
samma tog i revolationen 1820, upplöstes af
Ferdinand, har genom ett dekret af Resenti:
pan blifvit återställd, och särskilta komumission.r
blifvit nedsatte att utarbeta reglementen för
; teatern, och jagt och fiske. Den indragna tid-
ningen Correo har fått tillstånd ait åter utgif-
I vas, och kommer hädanefter att kallas Spar
I pierre maArBanra dne dd.
