ser, hvartill sådane arbeten förut varit från verkstaden försålde, så finner man påtagligen, antingen att, hvad äfven såväl Engelske verkmästarpe, som andra sakkunnige personer intyga, arbetslönerne för det gjorde arbetet äro genom flere dagsverkens användande derpå nu än förr, det vill säga mindre flit hos de arbetande, vida högre än fordom, eller ock att, genom felaktig sammansättning af hela administrationen, för store faux frais, äfvensom läropenningar vid anställde experimenter, det vill säga, dyrköpt erfarenbet, så i afseende på administration som tillverkning, en mängd kostnader uppkomma, som, fördelade till ersältoing på de utförde och försålde arbetena, göra dessa för dyras eller ock kan slutligen, hvilket ock är det troliga, orsaken dertill, att verkstaden ej bär sig, ligga uti båda de här ofvannämde alternativa omstänrd gheterne, för litet arbete verkstäldt på för låvg tid, och fö dyr administration samt för store faux frais på för liten tillverkning. Blott på ett enda slag af experiment har troligen verkstaden under året förlorat någre tusende Riksdaler, mnemligen tillverkandet af Coaks utaf stenkol eller, såsom det gemenligen kallas, Coaksbränving. Det är ett bestämdt faktum, att, om man lyckas tili beredande af coaks erhålla tjenlige stenkol, så är operationen af. coaksbranning, för en verkstad som konsumerar mycket coaks, särdeles lönavde, men det är äfven lika bestämdt, att sållan den skickligaste kolg:ufveföreståndare, på utseendet af stenkolenv, kan bedömma om de till coaks äro tjenlige eller icke, detta mäste genom pro!b:änning utönas, så vida man ej vet med säkerhet, att kolen äro tagne utur de giufvor, som till såd.nt ändamål äro tjenlige Verkstadsstyrelsen, uppmuntrad dertill af de Engelske verkmästarnes nit alt, genom tillämpningen af den utaf dem kande, coaksbränningen, bereda verkstaden en stor fördel, har, enligt sin egen uppgift, användt alli bemödande att från England erhålla goda och till coaksbränninzg tjevlige stenkol; styrelsen har från ; sine kommi-sionäser blifvit försäkrat om framj gång deru!i, men detta oaktadt hav största delen stenkol varit till coaks otjenlige, och bränningen gifvit högst dåliga resultater. Verkstads-styrelsen bar komrnit till den erfarenhet, att största delen af de coaks, som äro brånda vid Motala, endast vägt 6lisp. vikt. vigt tun nan, då deremot en tunna Engelska coaks vägt 9 lisp. v, v., äfvensom att coaks nedsmälta jern . 1 nära samma proportion som de väga, det. vill säga, att man med Engelska coaks nedsmälter vida mera tackjern än med de vid Motala brände. I allmävhet har ett Skep. vikt. v. af de vid Motala brände dålige coaks stått till omkring 12 Rdr Banko, då deremot ett skep. v. v. Engelska coaks endast stått till 6 Rdr skepidet v. v. — Någon gång har det vid verkstaden lyckats ehbålla goda coaks, som endast stå:t till 6 5å 7 Rdr Banko skeppundet; men för det mesta har I af de här brände coaks varit oduglige, Resultatet med koloch coaksåtgången till gjuteriet vid Motala, år 1832 har varit: wuw— ieee——— — — ———— — . — es PR Perl ES 1. 2 B:ko Rdr sk. rst. 449 I tr coaks å 3: 35, I. 130 — -—