ser, hvartill sådane arbeten förut varit från
verkstaden försålde, så finner man påtagligen,
antingen att, hvad äfven såväl Engelske verk-
mästarpe, som andra sakkunnige personer in-
tyga, arbetslönerne för det gjorde arbetet äro
genom flere dagsverkens användande derpå nu
än förr, det vill säga mindre flit hos de ar-
betande, vida högre än fordom, eller ock att,
genom felaktig sammansättning af hela admi-
nistrationen, för store faux frais, äfvensom
läropenningar vid anställde experimenter, det
vill säga, dyrköpt erfarenbet, så i afseende
på administration som tillverkning, en mängd
kostnader uppkomma, som, fördelade till er-
sältoing på de utförde och försålde arbetena,
göra dessa för dyras eller ock kan slutligen,
hvilket ock är det troliga, orsaken dertill, att
verkstaden ej bär sig, ligga uti båda de här
ofvannämde alternativa omstänrd gheterne, för
litet arbete verkstäldt på för låvg tid, och fö
dyr administration samt för store faux frais på
för liten tillverkning.
Blott på ett enda slag af experiment har
troligen verkstaden under året förlorat någre
tusende Riksdaler, mnemligen tillverkandet af
Coaks utaf stenkol eller, såsom det gemenligen
kallas, Coaksbränving. Det är ett bestämdt
faktum, att, om man lyckas tili beredande af
coaks erhålla tjenlige stenkol, så är operatio-
nen af. coaksbranning, för en verkstad som
konsumerar mycket coaks, särdeles lönavde,
men det är äfven lika bestämdt, att sållan den
skickligaste kolg:ufveföreståndare, på utseen-
det af stenkolenv, kan bedömma om de till
coaks äro tjenlige eller icke, detta mäste genom
pro!b:änning utönas, så vida man ej vet med
säkerhet, att kolen äro tagne utur de giufvor,
som till såd.nt ändamål äro tjenlige Verk-
stadsstyrelsen, uppmuntrad dertill af de En-
gelske verkmästarnes nit alt, genom tillämp-
ningen af den utaf dem kande, coaksbrän-
ningen, bereda verkstaden en stor fördel, har,
enligt sin egen uppgift, användt alli bemödan-
de att från England erhålla goda och till
coaksbränninzg tjevlige stenkol; styrelsen har från ;
sine kommi-sionäser blifvit försäkrat om fram- j
gång deru!i, men detta oaktadt hav största
delen stenkol varit till coaks otjenlige, och
bränningen gifvit högst dåliga resultater. Verk-
stads-styrelsen bar komrnit till den erfarenhet,
att största delen af de coaks, som äro brånda
vid Motala, endast vägt 6lisp. vikt. vigt tun
nan, då deremot en tunna Engelska coaks vägt
9 lisp. v, v., äfvensom att coaks nedsmälta jern .
1 nära samma proportion som de väga, det.
vill säga, att man med Engelska coaks ned-
smälter vida mera tackjern än med de vid
Motala brände. I allmävhet har ett Skep. vikt.
v. af de vid Motala brände dålige coaks stått
till omkring 12 Rdr Banko, då deremot ett
skep. v. v. Engelska coaks endast stått till 6
Rdr skepidet v. v. — Någon gång har det vid
verkstaden lyckats ehbålla goda coaks, som
endast stå:t till 6 5å 7 Rdr Banko skeppundet;
men för det mesta har I af de här brände
coaks varit oduglige, Resultatet med kol- och
coaks- åtgången till gjuteriet vid Motala, år
1832 har varit:
wuw— ieee——— — — ———— — . — es PR Perl ES 1. 2
B:ko Rdr sk. rst.
449 I tr coaks å 3: 35, I. 130 — -—