stort tforlaoaskapital, glva raäitiglhlet all alven I förlag arbeta på ångmaschiner, så att sysselsättning icke fattas arbetarne de första åren efter verkstadens fullkomnande, innan industrien och allmänheten hunnit vänja sig å! detta håll, äfvensom en total omstöpning af sättet att drifva verkstaden måste ske, eller ock skall verkstaden mottagas, vare sig genom köp eller arrende, af en person som äger fulla tillgångar, som kan sysselsätta verkstaden, och som kan sköta den efter helt andra grunder än hitintills. Beklagligtvis finnas ringa utsigter till något af dessa alternatif. Bolaget tyckes hafva uppoffrat tillväckligt på denna anläggning. Tillskott af aktierne vilja visst icke Arr aktieägare göra; pantsättning utöfver hvad som redan skedt, af kanalinkomsten, till vinnande af penningetillgångar för verkstaden, torde vara emot Hir Aktieägares önskan. Likväl måste den svåra kris, som nu för verkstaden är inne, öfvervinnas, ty om verkstaden nedlades, som för landet vore en verklig förlust, skall säkerligen lika stora utgifter förestå Hrr Aktieägare till betäckande af då inträffande brister vid betalandet af Motala Verkstads skuldförbindelser, som utgifterne skulle blifva till verkstadens vidare förläggande och rörelsens bedrifvande. — I senare fallet hade man likväl boppet om försäljning, om fördelaktige följder af en förändrad administration, erfarenhet huru förhållandet kan blifva, då inga kostnader behöfva användas på verkstadens utvidgande och fullkomnande, samt om dea så ofta utlofvade vinsten af avläggvingen, då den är fullbordad, inträlfar. Utsigterne till köpare eller arrendator inom landet, torde man med fullt skäl kunna säga, äro inga, så vida icke Staten, genom ett stort behof af fullkomiiga ångmaschiner till försvarsverket, skulle intressera sig i denna verkstad, likasom den redan, vid flottornas och artilleriets stationer, har fullständige verkstäder. Utsigterne åter att från främnande länder erhålla köpare , äro äfven osäk:a, sålänge vårt myntvärde befinner sig i sitt vu varande vacklande skick. De senare åren har Kanal-direktionen, med n verklig förvånande sjelfuppoffring, på egna amn och mot löpan: de sedlar, ofta och på vortare tider upplånat större summor till rerkstadsrörelsens fortsättande. — Förlägenheen har ofta varit stor och rudimaterier deröre stundom till något arbete fattats, men oenningar hafva Jikväl kunnat anskaffas. — Ivar fiones dock säkerbet på eh sådan låneillgång för framtiden. Direktörerne hade; då ag i Augusti verkställde Revisionen af räkenkaperne, sine namn utelöpande för verkstadens kulder, till den betydlige summa af 158,000 Rdr banko, hvilka likväl sedermera kunnat nlösas med de medel,som, genom Riksgäldscontorsfondens lyftande, erhållits; men ännu iterstå många behof af penningar uill förlagssapilal och omsättning af äldre skulder. Ar len nuvarande Direktionen kan man ej alltid örvänta samma sjelfuppoffring, att anskaffa penningar, belst ioga i Riksgäldskontoret för bolagets räkning insatte medel finnas, på hvilka nan kan göra sin beräkning om återbetalning, KO Lanna Ne mm Aa sr AA or rna