han intog der sia aftonmåltid med bästa appetit. Paganinis handstil är, såsom vanligtvis alla geniers, icke just den läsligaste. Men denne 1 alla sina handlisgar så liflige man, skrifver äfven med sådan sten ogralisk virluositet, all ögat knappt hiener följa pennans gång. Sin brefvexling för han på Italienska. Till den Franska behöfver han en korrektor, eller rättare sagdt en koncipient. Med sina bref är han otreligt försigtig; om de innehålla den ringaste angelägenhet, bär han dem alltid sjelf till pestkontoret. Prål och yttre prakt äre honom motbjudandez till och med sin orden bär han sällan oftare, än då han uppiräder för allmänheten, och äfven icke då med dess insignier, utan endast med det dervtill hörande bandet i ett o:dens-spänne. Ofta yttrade han: quoi bon tout cela? Je ne suis pas fier. En egen, men förlåtlig nyck hos Paganini är den, att ingen tillåtes röra hans fiol. Svårigen skall någon kunna skryta med att ha spelt på detta instvumeat, som af ingen annan in mästaren får handteras. Hvilken som efte: hans död kommer att äga det, henom måste det gå som Neanthe med Orphei lyra. Likasom Jupiter, för att bevara denna lyra från vanhkeigasde händer, satte herne bland stjerorne, önskar jag, af lika skäl, att Paganinis iiol måtte i något Apollos tempel som en helgedom bli vårdad, ty efter Paganinis död blir den utan tvifvel faderlös. Han håller mycket af sina i korkskrufvar aedom axlarna hängande lockar, en prydnad som så mycket utmärker bonom från tusen. Denna ckEvelure ä FPenfant skulle han för intet oris vilja förändra. Fan beklagade alt lockarne på några år blifvit så tunna Man har utspridt att Paganini äger 40,000 dukater i Londons bank; detta måste jag molsäga, då han visat mig bok och räkning på hela sin förmögenhet som består (år 1830) af vid pass 160,000 gyllen, nedsasta hos en Bankier i Wien, hvartill kommer de nyligen dit öfrersända 9 till 10,000 Rdr, hvilka utgöra beloppet af inkomsten från de sist (likaledes 1930) förflutne fem veckor gifoaa elfva konserter. Detta, säger Paganini, är hela kans kapital. Det är iatet tvifvel underkastadt att ju, efter senare åren gjorde resor i England och Frankrike, hvarest, enligt allmänna underrättelser, vd hans gifna konserter, menniskor och 3uld tillströmmat, Pagsninis förmögenhet ej mindre än hans musikaliska rykte vunnit en ofantlig tillväxt. Anssndt.