De betraktelser öfver den närvarande generatonens krämpor, som författaren, en ulmärkt, allt högre på embetsmannabanan sträfvande Preussisk embetsman, i Schwedt och Mir chengrätz öfverlemnat åt alla monarkerne och deras ministrar till behjertazde, ge allraI tydligast sin karakter tillkänna genom slutorden: För några år sedan skulle författaren sjelf v) hafva funnit sina idder alltför genomgripande, ) sina förslag alltför djerfvaz men verldens ställI ning har blifvit så farlig, att det fordras de kraftigaste medel, om samhällsbyggnaden icke skall instörta, och under sina ruiner Begrafva hela den nuvarande eivilisationen, som vuxit upp med den, och som endast af densamma kan skyddas och bevaras.? — Låtom oss kasta en blick på några af hufvudpunkterne. Författaren finner i skrånas upphäfvande en hufvudgrund till staternas förderf: Bland alla de inrättningar, som bevara staterne, och hvilka den administrativa vandalismen dömt ull förstörelse, finnes det ingen, som förtjenar så mycken omvårdnad, som skråinrättningen. Denna instilution är den säkraste grundval för allmänna ordningen ti stäiderne, och en fostrarinna af alla de dygder, på kvilka folkens lugn och styrelsernes. säker2 MW a vw het hvila. — Bevaren, återupprätten skråna, och lugn. och ordning kunna icke mera: störas genom någon revolt! Äfven Järyinrättningarne skildras såsom ett tadelvärdt institut,. som ökar brotten.. Jurnalistiken bör förbjudas att yltra ett ord öfver de offentliga anmgelägenketerne: sferen för jurnalerne bör inskränkas genom et: ovillkorligt förhud emot all diskussion öfver allmänna ämnen. — All undervisning, såväl den offentliga, som enskilta, bör bringas i harmoni med militärinrättningarne.. — Sedan författaren derefter talat om vår tids talanger, :om den höga anda, som drifver till stora företag, om. den allmänna önskan att förkofra sig genom sådane o. s. v., finver Han just deri de! allra farligaste i tiden; och att det är ytterst nödvändigt att göra sig af med denna anda, hvilket han åter hoppas allrabäst kunna ske derigenom,. att regeringarne anställa ett korståg till Asien och Afrika, hvarigenom för dessa talanger, för denna håg till företag ett vidsträekt fält skulle öppnas i eröfringar och koTonianläggningar; 1 ett. sådant korståg skulle säkerligen alla talanger, all den uppåt sträfvande ungdomen taga: del;: och befunno: sig dessa först på vida hafvet, då skulle lugnet snart återvända till fäderneslandet! Att företaga en sådan expedition är derföre regeringarnes pligt, ty deri: består geniet hes en styrelse, att der på förbkand:har känsla af framtidens behof, och dess vishet ligger deriy att den: ställer sig i spetsen för den rörelse, som den icke ken: förbindra.? Författaren rekorgmenderar härvid skyndsamhet, och menar adt Algiers eröfriug några år förut,. skulle hafva: räddat Bourbonernes thron. — Slutligen komma vi till tvenne hufvudpunkter i memoiren:. adeln och religionen. Om den senare heter det: den yttre gudstjönsten synes mera. besökt än förr. Van afskvpr: 31 cällckanckrvretsarne cköämt: afurr