net eller kurslkasta den bestående ordningen. De skulle då ömsesidigt meddela hvarandra allt som kommer till deras kunskap, och antingen särskilt eiler gemensamt vara betänkte på medel, att snart och kraftigt möta försöken af ett revolutionärt parti. I detta afseende hafva de ansett för ändamålsenligt, att alltid håla ett visst antal troppar disponibla; hvardera af de tre makterne skall uppställa 35,000 man, på det man må kunna operera på alla punkter, hvarvid tillika det vilkovetär fästadt,att, om i någon del af Polen oroligheter skulle utbryta, till hvilkas dämpande större styrka vore afnöden, in den makt, i hvars område upproret äger rum, i första ögonblicket förmår uppbjuda, denna icke allenast skall vara berättigad att reqvirera den närmast stående korps af allierade troppar, utan till och med opåkalladt erhålla hjelp. TURKIET. Ibrahim Paschas anhängare synas icke hafva öfvergifvit sin plan, att uppsätta honom på Sultans thren.. De hade förut tillämnat Mehemed Ali denna ära; men sedan de sista utomordentliga händelseraa har han, genom sitt. moderata förfarande, mycket fallit i anseende hos anhängarne af det gamla systemet, hvaremot hans son stigit så mycket högre. Denne anses vara rätta mannen, att återföra allt i sitt förra skick och återställa Janitsehar-regeringens många missbruk. Om han derigenom också icke kan vinna mer, än att fortfarande underhålla den uppretade sinnesstäinningen emot Sultan, så är detta redan en stor fördel för hans vidt utseende planer. Man misstager sig och känner alltför litet förhållandena i Orienten, om man tror, att allt är slut med de! första lyckliga försöket, att närma sig till hufvudstaden; denna id är blott till sin verkställighet uppskjuten, men alltid rådande i Ibrahims själ. Af alta till Konstantinopel ankomoa bref, från personer som på nära håll set Ibrahims verksamhet, och nu äro ögonviltnenr till de anstalter, som göras vid Egyptiska armeen och i de nyligen eröfrade provinserna, kan man sluta, att han blott afbidar ev. synnande tidpunkt, för att fullända hvad han påbörjat. Denna tidpunkt är kanhända närmare än någon tror. Det fordras dertil: blott Mehemed Alis död eller någon stor rörelse i Europa. Sultan hyser föga misstanka om sin vasalls afsigt; han ser i de månzsa stämp: lingar, som anstiftas mdt för hans ögon, blot! en hårdnackad motstråfvighet af Janitscharernes vänner emot hans system, men anser Mehemed och Ibrahim vara fria från allt deltagande deri, som man tiliskrifver dem; natnrligtvis derföre att denna id uteslutande beherrskar honom, och han för väl känner faran af Janitschar-soldateskans återuppliftvande, för att tilltro någon önska begagna den såsom hjelpmedel, och sedan vilja dela regeringen med densamma. Visserligen kan man vara öfvertygad, att under er Ibrahims regerings skulle blott en vilja göra sig gällande, och hvarje reminiscens från Janitschar-tiden bestraffas med snöret; men icke destomindre är segraren vid Konieh idealet för Janitschar-vänpnernas faklion. Några af divanens ledamöter, som äro mer klarseende än de öfriga, och mena ärligt med Sultan ära föp Innan tt hanna för franetitan APrh