ting högre, än att det aldrig kommit dertill,
och skulle gerna vilja anbefalla upplösningen al
denna väpnade borgarmilis, om han vågade; men
händelserne hafva blifvit honom öfvermzak-
tige; invånarne hafva dels af egen drift gri-
pit till vapen för att skydda sig mot Car-
listiska försök, dels hafva generalkaptenerne
i flere provinser, som ej synas vara hågade att
lemna folket bundet till händer och fötter i
Zeas och konsorters våld, sjelfve anordnat den-
na beväpning; och då ändamålet till en början
åtminstone varit att understödja Drottningen, så
har saken fått passera. I Madrid, der ett na-
tionalgarde så lätt skulle kunna bringa sakerne
till utveckling, och skaffa Hr Zea helt apnat
att göra än skrifva i Estrella om Spaniens lyc-
ka och sin egen visa styrelse, har denne mini-
ster på det ifrigaste satt sig emot alla förslag
att upprätta ett sådant garde, och tvertom lå-
tit afväpna folket.
Ur de strödda notiserne i Fransyska bladen,
rörande Spanska affärerne, meddela vi följande,
hvilket bland den stora massan synts oss mest
tillförlitligt.
I Andalusien hade en viss markis Atalaya,
som ägde ett slott nära Xeres, företagit en
CTarlistisk rörelse, men måst fly för Drottningens
truppar, hvilka dock slutligen tagit henom tillfånga
och genast skjutit honom. För öfrigt herrskade i
Cadix och hela Andalusien lugn, och national-
garde upprättades öfverallt. Cadix ensamt upp-
satte 4 bataljoner. — I Murcien vägrade de
rojalistiske frivillige att nedlägga vapen; men
truppar hade blifvit beordrade dit från Cartagena,
och man trodde ej att de frivillige skulle göra
något allvarsamt motstånd. — I Corunna hade
general Morillo låtit arrestera flere personer,
som voro inne i Carlisternes intriger, och ge-
peral Quesada hade gjort på samma sätt i Val-
ladolid. — Äfven i Estremadura bildade sig
nationalgarder; de organiserades af den till Ba-
dajoz förviste general San Martin.
Den nye polisintendenten har låtit afsätta al-
la de hittills varande poliskommissarierne i Ma
drid, 60 till antalet. Ett cirkulär i Gaceta ut-
vecklar de grundsatser, efter hvilka han tän-
kev gå tillväga i sin administration. Det säges
att den utläedska diplomatien i Madrid ej vari!
främmande för händelserne d. 27 Okt., då de reja-
listiske frivillige afväpnades. Legationssekrete-
raren vid en ster makts ambassad skall hafva
utropat, då han hörde de frivillige skjuta: De
olycklige! de börja för tidigt.
POLEN. .
Det var att förutse, att kongresserne i Böh-
aen och Schwedt ej skulle aflöpa utan öfver-
evskommelser att ännu fastare tillskrufva Po-
lens bojor. Nedanstående artikel ur Allge-
meine Zeitung har allt utseende för sig att
vara autentik, och visar huru Polens blodiga
vålnad står hotande i hvarje kongress, der ab-
solutismen håller sina rådslag mot folkens fri-
het. Artikeln är af följande lydelse:
Enligt en skrifvelse från London af d. 6 Nov.
kbvilken blifvit införd i Allg. Zeit, skola Preus-
sen, Österrike och Ryssland genom ett fördrag
ömsesidigt hafva förbundit sig att ieke tillåta
några andra administrativa eller politiska för-
ändringar, 1 de dem underlagda delarne af det
-. TN I sa ee ee a