Ej eller välja vi sådane, som för sitt af oss okända välförhållande, blifvit begåfvade med ett glittrande föremål, som vi veta att i fordna tider längt tillbaka ofta händt på folkets bekostnad, för det att de ej låtsat förstå de många gamla vanliga Riksdagsintrigerna, äfven de,som på utländsk bekostnad ingifvits åt dem, för alt förekomma den inhemska in dustriens vidare utveckling; med flere af deras vänver på förhand uppgjorda många för landet skadeliga planer. a Sedan våra representanter blifvit valda må de komma ihog, att de ej mera höra sig sjelfva till de måste uppoffra hela sin tid, för att raisonera sig in 1 de många saker som händt sedan, och under det föregående Riksmötet, äfsensom att begrunda det som. skall komma under ståndets öfverläggningar under den väntade Riksdagen. Allt detta är till deras hemmavarande medborgares upphjelpande ifrån den nu rådande faltigdom till mera vilständ, de förmögnare borgare till mera stöd för städernes aktiva makt, och att utgöra statsmaktens ära. Vi fråga ,kan det låta sig göra, om det nuvarande Sjötulls-skatte-system skall bibehållas, devigenom att påräkna statens balfva inkomst ifrån Sjötullskamaren? Nej troligen icke. Sen omkring eder medborgare och finnen, att landets egna lofliga näringar äro undertryckta, och uti en sidan vanmakt sänkta, att de ej under dettaskattesystem kunna uppresa sig sjelfva, eller förhjelpa slaen till den välmåga, alla ha rätt att vänta af en, uti ett land väl sammansatt Riksdags-representation i folkets anda. Nu är för det mesta dessa fruktlösa förhoppningar ifgjorda; då man ser sig omgifyen af cen bristande kredit och af misstroende till de ändrade och föränIrade förordningar om förhöjd eller ock ofta nedsatt .ulltaxa. Detta är hvad som har förstört konstnäringarnes sredit och ingifvit kapitalisten misstroende att lemna oss medel dertill, då de inse en omöjlig täfling med andre rikare, friare och bildade nationer. Detta band måste en gång kunna lossas! Vi fråga: hvaruti består detta band, som fastnåller våra Representanter vid de ofantliga långa Riksdagsöfverläggn ngarne? Då vi ej kunnat i århäandraden förmå, inom en konstitutionell stat, komma till en mera välmåga än nu, cller kunnat utbreda vår och landets kredit utom eget laud; allt letta visar sig beklagligen — under den långvariga tid af fred inom landet, till ett mera tillbakagående välstånd. Skåda vårt penningeverk, banken och riksgäldskontoret! Hafya de ens kunnat inlösa riksgäldssedlarne inom en tid af mera än 30 är; ehuru det lofvades och uträknades vid den tiden då de utgåfvos, att de skulle försvinna inom 15 år — detta oaktadt proponerades och beslöts — samt beviljades nya riksskulder vid den förflutne riksdagen; äfven alt utom landet upptaga ett nytt lån uti silfyer, för de särskilte penningeverken; troligen för att kunna utgifva lika många millioner beräknade granna nya riksgäldssedlar? Jemför allt sådant, med en låtsad god hushållning, men af mig redan känd plan — för alt kunna med detta af riksgäldskontoret upplånta silfyver bistå banken, alt den en längre tid uti nödens stund skall kunna uppehålla luckan i bankens utvexlings-silfverkontor efter den nu på alfvar tillämnade silfvermyntutvexling beräknad efter 128 skil. kurs på Hamburg. Besinna för att äfven sedan kunna än längre tid uthålla med utlånandet emot sedlar, större och mindre silfverplansar, (tackor), dem importören af utländskt och för landet onödigt kram äger genom de senare, uti ständernas beslut, rättighet att utuar landet sända, i brist på dertill önskade eller passande vexlar; men huru och på hvad sätt detta silfver kan återkomma i riket, det hade troligen de senare ständer ej haft tid till i brådskan, att hyvarken med ord, eller i ziffertal kunna framställa till Konungens och folkets bebjertande. Dessa deras förhastade beslut (se ofvan), alt upplåna 2 millioner specie, och derföre troligem låta göo . ra och erdan utlana usa ul raldo cadlar AR mA