TON OM MWh VR BE SRMSIRN ORÄPMS Bf TIMMA MMS BB MIF: -r A6 0 6 nen och hans nitiske vän, Hr Kontraktsprosten Eurenius, i 3 år med stor möda uppfört. Så stodo sakerna då Stiftets Biskop d. 6 sistl. Okt. öppnade Biskopsvisitation, hvarvid behofvet af bättre skolinrättningar tydligen vid förhöret ådagalades. Biskopen uppträdde nu såsom fridsstiftare, visade huru opassande det vore, att strida om barnundervisningen, uppmuntrade till en förening och erböd sig att leda densamma. I början mötte detta motstånd; unga barnlösa män af Frenninge by ville draga sig från nämde skola, såsom för kostsam för byn ensam. De affallande byarne? förmente sig i tidernas längd kurna sjelfve bygga skolhus i sina byar, och mot den nya undervisningsmetoden reserrezade sig alla. Att taga helgonskyld från klockarlönen, för att löna skolmästare i Frenninge by ville öfrige byar ej medzifva o. s. v. Med Biskop Faxes outtröttliga foglighet, lycsades dock att lugna sinnena. Han visade de större skolornas företräde framför de smärre, :en lättnad som alltid uppkommer, då flera verka i förening, omöjligheten att uti byskolorne istadkomma någon bättre undervisning, än den alla föräldrar böra kunna sjelfve meddela, och hvars ofullkomligtet alltjetnt rönes: han framställde fördelarne af Vexelundervisnings-skolorne ramför andra m. m , och erinrade huru vigugt för allmogen sjelf det vore, alt män med sanna kristliga och medborgliga kunoskaper funnos ibland folket: huru hyfsning i seder gick i iemnbredd med odling i förstånd, och huru insendera förlamade bondens arbelskraft, hvarpå de hade ibland sig ett lefvande bevis uti den aktningsvärda man, som väckt första idden till den ifrågavarande undervisnings-anstalten. Nils Månsson sökte besvara Biskopens yitrande till honom särskilt, men rörelsen öfverväldigade honom, han måste afbryta, och slö: med orden: jag har blott gjort min pligt, En härvarande Norrman, utsånd af Norges regering attstudera Svenska folkundervisningsväsendet, erkände sig knappt hafva sett en vackrare syn. Utgången visade, att det som blifvit sagdt, ej varit utan verkan. Det beslöts inom 1-2 imma: att den af Nils Månsson stiftade skola, om på hans uttryckliga begäran skulle kallas frrenuinge skola, skuHe blifva en centralskola, på det sätt, att samtlige åbseer, torpare och husmän i Frenninge by, ditsända sina barn, äfvensom att den står öppen för andra byar, ifall någon åbo vill ditskicka sina barn, då för dem betalas såsom af åboerna i Frenninge, och de befrias från att deltaga i kostnader för egna byskolor. i fall, som föga troligt är, dylika komma att inrättas. Fattiga barn betala intet. Skol-lärarens lön bestämdes visserligen ringa till den nuvarande ålderstigne klockarens afgång, då skolmästarelönen blir iill en del substitutlön, till en del foad för skolhusets underhåll. — Läsmetoden blir, till en början, den vanliga. En församlings ledamot, handelsmannen Broms, lät, genom Nils Månsson, veta att han wille årligen anslå till skolan ett visst belopp, som kommer att fördubblas, om en skicklig lärare Insävdaren af denna uppsats, som vi här meddelat uti sammandrag, tillägger slutligen i en