ter, om JI icke utöfven dem med afseende på
landets alimänna bästa? (Bifoll). Jag uppma-
nar eder att lägga på edra vänners och gran-
nars hjer!an, huru oundgängeligen nödigt det
ar, att handla efter grundsatser, som hafva
det allmänna till föremål, och att gå tillväga
med ökad vaksamhet; ty om man icke noga
vårdar landets frihet och rättigheter, så kunna
de lätteligen återfalla i samma osäkra skick,
hyari de förut befunno sig. (Bifall. Vi lefva
icke i vanliga tider. Jag upprepar hvad jag
förut yttrat — jag fruktar att en orons ande
är vaknad; och det är min öfvertygelse,
att den endast kan lugnas genom de medel
jag vid ett föregående tillfälle antydt, och
genom visa och goda män, hvilka, liksom
Ni, hafva ezendom och någonting att förlora
i landet, och som begära sådana kloka och nyt-
tiga reformer, som leda icke till omhvälfning,
utan till säkerhet. (Höga bifallsrop). Vi hafva
att strida både emot dem, som inga reformer
vilja, utan i stället önska gå tillbaka till de
gamla korruptionstiderna, och dem som skul-
fe vilja införa oredor och revolution bland oss
(Bifall). Jag bör måhändn anhålla om ursäkt,
för det jag upptagit så mycket af eder tid vid
detta tillfälle; men jag har blifvit ledd till
dessa betraktelser genom den jemförelse, son
nödvändigt tvingade sig på mig, mellan till-
ståndet i detta grefskap då jag först kom i
Parlamentet, och sådant det nu befinnes, efter
de 20 år jag varit eder representant. (Bifall).
Jag fann det då med: 4 representanter, och
det har pu 10 (Höga bifallsrop). Ingen af dess
stora handelsstäder hade representationsrätt,
och jag har haft den tillfredsställelsen och lyc-
kan, att se denna stora och: vigtiga stad kom-
ma i åtnjutande äf de rättigheter den nu äger,
och som jag är öfvertygad .J alltid sko-
!en utöfra i Harmoni med de grundsat-
ser, hvarpå: de blifvit fotade. (Bifallsrop).
Det skulle vara oförlåtligt att uppebålla Eder
längre; jag känrer att jag redan för mycket
agit edert tålamod i anspråk; men J skolen
ursäkta det för det behof jag kände, efter en
så lång skilsmessa från Eder, att uttala de käns-
lor, hvilka jag är säker skola finna ett troget
itersvar i edra hjertan. (Bifallsrop).- Vi hafva
;å länge varit förenade — vi hafva stridt och
esrat så ofta — såsom vänner och grannar
fästas vi vid hvarandra genom: så många band
af ömsesidigt. intresse, att allt: som gör Sun-
derlands väl eller ve måste på det lifligste rö-
ra mig. (Höga bifallsrop).
w
CUT AN AN PE TT ANT: 17