1UtLda ua vyad yYTIUL CELL allA AS ÅR MULILUIM Y IRC SVIT AT I
elsen att föra nationen bakom ljuset genom
gynnande förespeglingar, eller också genom den
likgiltighet, hvarmed han behandlar saken, haf-
va velat antyda, att Belgieu åtminstone icke l
ärnar göra några flere koncessioner, för att
komma tll ett slut med Holland. Om mar
alltså anser regentens throntal och kursen. på
fonderne såsom tillförlitliga medel för bedöm-
mande af ett lands politiska lage, så uppkom-
mer deraf för Belgien, denna gåugen, ett gyn-
nande resultat. Då kamrarnes session öppna-
des d. 13 Nov. 1832, noterades Belgiska låvet
till 731. Spanska fonderne stodo då vid 79.
Etit år har sedan dess knappt förflutit, och Span-
ska stalspapperen hafva fallit till 56, då der-
emot de Belgiska stigit till 97. Dessa tal till-
kännagifva sakernes ställning under de båda pe-
vioderne; de visa för hwilketdera landet man
då hade skäl att hysa farhågor, och hvilket
som numera icke inger några sådana.
Senaten har till president valt Baron de Stas-
sart, och till vieepresidenter Baron de Secus
samt Grefve Vilain XIV; och representanternes
Kamare utvämnde, med 43 röster af 65, Eh
Raikem till president, samt Hrr Dubus och Cop-
pieters till vicepresidenter,
Österrikiske kammarherren grefve Dietrich-
stern har ankommit till Brässel, och aflemnat
sina kreditiver såsom sändebud från Kejsar
Franz. Preussiske ministern väntades den 13.
AMERIKA.
I Mexico fortfar det borgerliga kriget,
ehuru koleran tvungit de stridande, att för nå-
son tidinställa krigsrörelserao. V hufvudstaden
-hade på 35. dygn 22,000 personer dödt i den-
ina sjukdom, och i Tampico hade den bortryckt
hälften af invånarne. Man har anmärkt, att
koleran i de varmare trakterne af Amerika
visar alldeles samma förhärjande karakter,
som i sitt hemland Asien. — Rebellcheferne
IJuran och ÅZrista voro den 14 Augusti
inneslutna af regeringens trupper i Guanajuato,
och man ansåg för omöjligt, att de skulle kun-
2a undkomma. I Puebla hade ett krutmaga-
sin sprungit i luften, hvarvid en mängd. perso-
ver omkommit. Dagen efter olyckan hade re-
idan 107: lik blifvit uppgräfda ur ruinerne, och
man fruktade att ett ännu större antal ålter-
stod. Några: rojalister beskylldes att hafva an-
tändt bygnaden.
Alla underrättelser från Engelska kolonierna
ä Westindien sammanstämma. deri, att Parla-
tmentets beslut om slafvarnes emancipation in-
:genstädes kommer att möta något motstånd.
På St. Kitts hade representantförsamlisgen re-
dan lemnat sitt bifall till åtgärden. På Ja-
maica förmärktes nåzon jäsning bland slafvar-
ne. Ett par hundra hade velat öfverlemna en
petition. till guvernören Lord Mulgrave, inne-
hållande deras klagopunkter;: men, Lorden hade
vägrat mottar. den.
Tidningar från NewOrleans- berätta, att vär-
det af: de inhemska produkter, bestående af
homuil, tobak, socker och hvetemjöl,. som. blif-
vit: exporlierade från. nämnde bamn uvder lop-
pet af det år, som slöts. med d. 30 sistl.. Sep-
tember; går till omkring 24 millioner doilars.
Totalexporten af iokemska. produkter steg. till
28,917,000 dollars.