AA SOSSAR SLE RR uvTL, EUS AT STR SATSER AVD en enskilt. — Grefve Lobau utnämnes till chef för Parisernationalgardet. På samma gång nedlägger Ministern Dupont de PFEure sitt embete och efterträdes af Merilhou; denne af Barthe. — 29. Exministrarne afföras till slottet Ham att undergå sitt lifstidsfängelse. — 31. Grefvinnan de Genlis, född TAutier, död i Paris, 83 år gammal. 1831. Januarz 2. Niebuhr död i Bonn. — 3. Stora Rådet i Basel börjar öfverlägga om den nya konstitutionen, enligt hvilken landtdistrikterna skulle få sända 79 och staden 75 medlemmar till Rådet; härmed äro landtboerne missnöjde, yrkande på rättigheten att få utgöra 5:delar af Rådet. — 7. Landtfolket i Kanton Basel tågar, till antal af flere tusende, emot staden, för att med våld göra sina påståenden gällande. — 8. Revolutionära rörelser i Göttingen. — — Kurfursten af Hessen utfärdar en konstitution. — 9. Ett Londoner-konferensprotokoll bestäm mer upphäfvandet af Maestrichts belägring, och segelfartens frihet på Scheldefloden, Häremot protesterar Konnngen af Holland. — 12, En sammansvärjning i Warchau emot Diktatorn upptäckes. — 15. Baselstadsboerne göra ett utfall och skingra landtfolkets troppar. — 19. Polska Riksdagen sammanträder ånyo i Warschau. — — Holländska garnisonen gör ett utfall utur Maestricht. — — Fältmarskalken Grefve Diebitsch utfärdar en. proklamation till Pohlackarna. — 20. General Ghlopicki nedlägger diktaturen; i hans ställe väljes Furst Michaei Radiziwil till Öfverbefälhafvare öfver Pohlska armeen och Furst Czartoriski till chef för den civila styrelsen. — — Revolution i Krakau; Presidenten Grefve Wodzitzski afsatt och fördrifven; ett säkerhetsutskott inrättas. — — Londoner-konferensens 1 t:te protokoll; Hollands gränsor skola innefatta de länder, som år 1790 tillhörde republiken Förenta Nederländerna; Belgien utgöres af det öfriga, som 18:35 tillades det då upprättade konungariket, utom Luxemburg, hvilket, såsom en del af Tyska förbun-. det, lyder under Nassauiska huset; Belgien förklaras för altid vara en neutral stat. — 21, Scheldefloden förklaras åter öppen för skeppsfarten. oo — 22. Oroligheter i Sorbonne i Paris, — 25. Pohlska Riksdagen förklarar, på Landtbådet Soltiks förslag, Kejsar Nicolaus afsatt från: Pohlska tronen, och uppsäger honom all tro och lydnad. — 27 Londonerkonferensens 12:te protokoll delar det söndrade konungarikets skuld så, att Belgien ålägges betala 16 millioner och Holland 12 millioner; bestämmer, att den monark, som skall väljas i Belgien, måste genom sin personliga ställning tillfredsställa angränsande stater j afseende på deras säkerhet, — 30. Furst Adam Czartorisky vald till President i Pohlska regeringen, hvilken na utgöres af Wincenz Niemojowski, Theodor Morawski, Stanislow Barzykowski och Joachim Lelewel. ——Grefve Capo dIstria, för att dämpa missnöjet bland Mainotterna, låter angripa den ibland dem mycket ansedda familien Mauromichalis, men dess medlemmar lyckas att undkomma. Äfven bland Hydrioterna råder stark jäsning. Februari 2. Kardinalen Capellari, född 1765 vald till Påfve; antager namnet Gregorius XVI. — 3. Hertigen af Nemours, Konung Ludvig Filips andra son, väljes af Belgiska kongressen i Brissel, med 97 röster utaf 192, till Konung i Belgien. — 4. Ryska armcen inrycker i Pohlen på 4 punkter, Kowno, Bialystock, Brzese och Woldowa3 dess styrka uppgafs till 120,000 man och 300 kanoner. Den Pohlska hären står emellan Ostrolenka och Warschau, hvarest högqvar teret en tid är. — —Insurrzktion i Modena, under Ciro Menottis ledning; HertigFravs IV nödgas gifva sig Påflykten. — 4. Insurtektion i Bologna; Påfvens Prolegat RK da ER se oo RR RAA -r Q I