AA SOSSAR SLE RR uvTL, EUS AT STR SATSER AVD
en enskilt. — Grefve Lobau utnämnes till chef
för Parisernationalgardet. På samma gång nedläg-
ger Ministern Dupont de PFEure sitt embete och
efterträdes af Merilhou; denne af Barthe.
— 29. Exministrarne afföras till slottet Ham att
undergå sitt lifstidsfängelse.
— 31. Grefvinnan de Genlis, född TAutier, död
i Paris, 83 år gammal.
1831.
Januarz 2. Niebuhr död i Bonn.
— 3. Stora Rådet i Basel börjar öfverlägga om
den nya konstitutionen, enligt hvilken landtdistrik-
terna skulle få sända 79 och staden 75 medlem-
mar till Rådet; härmed äro landtboerne missnöj-
de, yrkande på rättigheten att få utgöra 5:delar af
Rådet.
— 7. Landtfolket i Kanton Basel tågar, till an-
tal af flere tusende, emot staden, för att med våld
göra sina påståenden gällande.
— 8. Revolutionära rörelser i Göttingen.
— — Kurfursten af Hessen utfärdar en konsti-
tution.
— 9. Ett Londoner-konferensprotokoll bestäm -
mer upphäfvandet af Maestrichts belägring, och
segelfartens frihet på Scheldefloden, Häremot pro-
testerar Konnngen af Holland.
— 12, En sammansvärjning i Warchau emot
Diktatorn upptäckes.
— 15. Baselstadsboerne göra ett utfall och sking-
ra landtfolkets troppar.
— 19. Polska Riksdagen sammanträder ånyo i
Warschau.
— — Holländska garnisonen gör ett utfall utur
Maestricht.
— — Fältmarskalken Grefve Diebitsch utfärdar en.
proklamation till Pohlackarna.
— 20. General Ghlopicki nedlägger diktaturen;
i hans ställe väljes Furst Michaei Radiziwil till
Öfverbefälhafvare öfver Pohlska armeen och Furst
Czartoriski till chef för den civila styrelsen.
— — Revolution i Krakau; Presidenten Grefve
Wodzitzski afsatt och fördrifven; ett säkerhets-
utskott inrättas.
— — Londoner-konferensens 1 t:te protokoll; Hol-
lands gränsor skola innefatta de länder, som år
1790 tillhörde republiken Förenta Nederländer-
na; Belgien utgöres af det öfriga, som 18:35 tilla-
des det då upprättade konungariket, utom Lux-
emburg, hvilket, såsom en del af Tyska förbun-.
det, lyder under Nassauiska huset; Belgien förkla-
ras för altid vara en neutral stat.
— 21, Scheldefloden förklaras åter öppen för
skeppsfarten.
oo — 22. Oroligheter i Sorbonne i Paris,
— 25. Pohlska Riksdagen förklarar, på Landt-
bådet Soltiks förslag, Kejsar Nicolaus afsatt från:
Pohlska tronen, och uppsäger honom all tro och
lydnad.
— 27 Londonerkonferensens 12:te protokoll de-
lar det söndrade konungarikets skuld så, att Bel-
gien ålägges betala 16 millioner och Holland 12
millioner; bestämmer, att den monark, som skall
väljas i Belgien, måste genom sin personliga ställ-
ning tillfredsställa angränsande stater j afseende på
deras säkerhet,
— 30. Furst Adam Czartorisky vald till Presi-
dent i Pohlska regeringen, hvilken na utgöres af
Wincenz Niemojowski, Theodor Morawski, Stanislow
Barzykowski och Joachim Lelewel.
——Grefve Capo dIstria, för att dämpa missnöjet
bland Mainotterna, låter angripa den ibland dem
mycket ansedda familien Mauromichalis, men dess
medlemmar lyckas att undkomma. Äfven bland
Hydrioterna råder stark jäsning.
Februari 2. Kardinalen Capellari, född 1765
vald till Påfve; antager namnet Gregorius XVI.
— 3. Hertigen af Nemours, Konung Ludvig
Filips andra son, väljes af Belgiska kongressen i
Brissel, med 97 röster utaf 192, till Konung i
Belgien.
— 4. Ryska armcen inrycker i Pohlen på 4
punkter, Kowno, Bialystock, Brzese och Woldowa3
dess styrka uppgafs till 120,000 man och 300 ka-
noner. Den Pohlska hären står emellan Ostrolen-
ka och Warschau, hvarest högqvar teret en tid är.
— —Insurrzktion i Modena, under Ciro Menottis
ledning; HertigFravs IV nödgas gifva sig Påflykten.
— 4. Insurtektion i Bologna; Påfvens Prolegat
RK da ER se oo RR RAA - -r Q I