Prinsen af Oranien måtte såsom vice Konung afsändas tiil Belgieo. Äfven Belgiska Deputerade bade afgått till Konungen, för att anhålla härom, men blifvit afvisade. — — Häftigt anfall i Deputerade Kamaren på Ministrarne, af Oppositionen under Mauginz de försvaras af Gasimir Perier. Oktober 4. En sammansvärjning iiSpanien till förmån för Don Carlos upptäckes, och föranleder till flera stränga åtgärder af Regeringen. — 5. Prios . Wilhelm af Oranien anträder i Antwerpen sitt embete, sedan Konung Wilhelm utnämt hooom till Ståthållare öfver den delen af Belgien, som ännu erkände hans välde. — 6. Belgiska Provisoriska Regeringens central-komite förklarar Belgien för en fri och oberoende stat. Olika partier i detta land; ett för landets förening med Frankrike, ett för Prins Wilhelm af Oranien, ett för en republikansk styrelseform med De Potter i spetsen. — 10 Den presumtiva Spanska tronarfvingen, Prinsessan Maria Isabella Lovisa, född. — 13. General Valdez går öfver Spanska gränsen vid Navarra i spetsen för 800 konstitutionella, i afsigt att åstadkomma en revolution; segrar först i en träffning, men angripes derefter af en öfverlägsen styrka och jagas tillbaka öfver gränsen. — — Provisoriska Regeringen i Belgien sammankallar National-kongressen; ny vallag, hvari medlemmarnes antal bestämmes till 200, För att vara valman och valbar, erfordras borgarrätt och 25 års ålder. — 16. Prins Wilhelm af Oranien förklarar, i en proklamation, Belgierna för en oafhängig nation. — 18. General-Staterna i Haag sammanträda ånyo, a 19. Upplopp i Paris, som dock stillas utan strid. — 20. Regeringen i Antwerpen, under Prins Wilhelm af Oranien, upplöses. — — Konung Wilhelm af Nederländerna anmodar Generalstaterna, att ej vidare göra de södra provinsernas angelägenheter till föremål för sina öfverläggningar. — 2t, En sammansvärjning till kontrarevolution i Belgien upptäckes. Juan van Halen beskylles att hafva anlagt densamma och fängslas; frigifves dock sedan. — Den 21 Okt. inrycker på ett annat ställe General Mina, de konstitutionelle Insurgenternas öfverbefälhafvare, öfver Spanska gränsen, med en styrka af omkring 500 man; men besegras i en träffning vid Lesaca och måste vika tillbaka till Frankrike, — 26. Revolution i Antwerpen, utförd af borgrarne vid de Belgiska tropparnes ankomst till staden. De Holländska tropparna förjagas och draga sig in i citadellet. — 27. Holländska Generalen, Baron Chasse, låter ifrån citadellet bombardera Antwerpen, då Belgiska tropparne inrycka, och i förening med stads boarne storma arsenalen. Stora varulager och 230 hus läggas i aska, — — Oroligheter och mordbrand i Grefskapet Kent och på flera andra ställen i England, föranledda af nöden bland folket. — — Inhördes;krig i Persien; Schachens älste son gör uppror emot sin fader; denne bistås af sin andre son, Abbas Mirza. November 1. Preussiska tropparne i Rhen beordras att marschera till gränsen af Nederländer na. Rekrytering i Ungern.. — 2. Engelska Parlamentet öppnas; det vigtigaste i det Kongl. troantalet är en hänsyftning på Don Miguels snara erkännande, och Belgiernes benämnande af upproriska, hvilka tvenne saker starkt klandras. — — Ministerförändring i Frenkrike, Lafitte, Konelj-President och Finans-Minister, Marskalk MaiSa Utrikes, Giefve Montalivet Inrikes, och Merilho, för Undervisningen. — 4. Det i:sta Londoner-Konferensens protokoll, undertecknadt af de 5 stora makternas ambassatrer; Holland och Belgien uppmanas att inställa ala fiendtligheter, och att å båda sidor återföra sin: troppar bakom den linia, som före traktaten af teg 30 Maj 18:4 åtskilde dem. Belgierne göra kotrapropositioner, hvilka förkastas, och den som bryer emot konferensens stadgande förklaras blifva wnsedd, såsom den der börjat fiendtligheter emot te 5 makterna. — LL Kanum Franc I i Naanal Id... 2 2r gam