-— 20. LLn deputation at 2 persoBer alsandes ifrån Brässel till Haag, till konungen af Nederländerna, med en adress, hvari yrkas förändring iregeringssystemet, Ministrarnes förafskedande och Generalstalernas snara sammankallande i Bviässelz Konung Wilhelm gifver härpå ett obestämdt svar, men afskedar van Maanen,; och afsänder sin älsta son, Prins Wilhelm af Oranien till Briässel, hvilken der sammankallar en kommission; denna föreslår södra och morra staternas söndrande, och deras styrande efter egna författningar. I Liättich, Namur, Löven, Gent, m. fl.ställen utbryta oroligheter, hvilka stillas af borgrarne. — 29. Prins Louis Henri Joseph de Bourbon-CondÅe dör, 74 år gammal, Till arfvinge af större delen utaf sin ofantliga förmögenhet har han insatt Ludvig Filips 4:de son Hertigen af Aumale, men dessutom testamenterat en stor summa åt en Baronessa de Feucheres. — 30. Oroligheter i Aachen. September 2. Oroligheter i Hamburg; flere Judar misshandlade. — 4, Oroligheter i Leipzig och vidare på flere ställen i Sachsen. — 6. 7. 8. Revolution i Braunschweig; folketuppbränner Hertigliga palatset och förjagar den regerande Hertigen Carl, hvarefter dennes broder, Hertig Wilhelm af Oels, genom en deputation anmodas att öfvertaga regeringen, — 8. Oroligheter i Dresden. — 13. Oroligheter i Altenburg. — — Konungen i Sachsen utnämner sin son, Prins Fredrik August, till medregent, i anledning af oroligheterna i landet, och lofvar en konstitution. — — Generalstaterna öppnas i Haag; upplösas den 2 Oktober. — 15. Jernvägen emellan Liverpool och Manchester öppnas; Ministern Huskisson omkommer dervid genom en olyckshändelse. — — Oroligheter i Berlin. — — Cholera Morbus utbryter i Moscau. Ryska armeen får order att hålla sig marschfärdig. — 18. Bolivar ställer sig ånyo som President i spetsen för styrelsen i Columbia. — 19. Nytt upplopp i Brissel. Folket anfaller Borgargardet; de reguliera Kungliga tropparne anrycka emot staden under Prins Fredriks af Neder länderna befäl. Tvenne partier i Belgien; .massan af folket yrkar på skilsmessa från Holland, andra önska en vänlig förlikning. ! — 22, 23. 7000 man Holländska troppar ankomma till Brissel, och en häftig strid med folket börjar, De bemäktiga sig, under Van Doorens befäl, öfra staden i Briässel; Briisselboarne sammanträngas i den nedra staden, och äro nära att, efter en hårdnackad strid, kapitulera. — 24. De Kongl. tropparne fördrifvazs ifrån Löven; nedlägga, den 28 Sept. vapen i Ostende. — 24, 25, 26. Striden i Brissel fortfar; folket kämpar med yttersta förbittring, eld utbryter på flera ställen. Parken, der de Kongl. tropparne fattat posto, stormas; men ehuru ganska uttröttade, lyckas de denna gång tillbakadrifva anfallet. Folket erhåller dock ouppbörligt nya förstärkningar, särdeles från Liättich, hvars innevånare visa stor tapperhet, Den 28 om aftonen måste tropparnpa gifva vika. Under dessa dagar fingo Brisselboarna 165 döda och 3:11 sårade Tropparne omkring 1000. (Som folkets anförare utmärkte sig myckt genom sin tapperhet Juan van Halen. Efter had förklarar sig nästan hela Belgien för revolutioen, likväl på några ställen först efter . hårda stider, såsom i Namur, Gent m. fl. Endast fästingen Maestricht och Antwerpen med dess citadel; samt några få mindre orter, qvarstanna i Hollkndarnes våld. i — 25. Saint Simonisternas politik-religiösa sekt: uppstår i Frankrike. De påyrla qvinnans fullkomliga frihet och jemlikhet i rätigheter med mannen; upphäfvandet af alla ärftlja privilegier, äfven af förmögenhets-är ftligheter, å —— Upproriska plakater börjanot slätet.afmånaden att finnas uppslagna: på sathörnen i Warschau. e — 28. De Kongl, troppare utrymma: Brissel; en Provisorisk regering uprättas, bestående af Baron Hoogworst, van de. Veyer, Rogier, Grefve Merode, Gendebien och Jay; :denna regering erkännes. den 11 Okt. af Povinvcialstaterna med 56 röster emot 11. — 29. Nederländska Generalstaterna besluta BelMm FL PEPE oh ar få då a kö MÅ on a ARR