-— 20. LLn deputation at 2 persoBer alsandes
ifrån Brässel till Haag, till konungen af Nederlän-
derna, med en adress, hvari yrkas förändring ire-
geringssystemet, Ministrarnes förafskedande och Ge-
neralstalernas snara sammankallande i Bviässelz
Konung Wilhelm gifver härpå - ett obestämdt
svar, men afskedar van Maanen,; och afsänder sin
älsta son, Prins Wilhelm af Oranien till Briässel,
hvilken der sammankallar en kommission; denna
föreslår södra och morra staternas söndrande, och
deras styrande efter egna författningar. I Liät-
tich, Namur, Löven, Gent, m. fl.- ställen utbryta
oroligheter, hvilka stillas af borgrarne.
— 29. Prins Louis Henri Joseph de Bour-
bon-CondÅe dör, 74 år gammal, Till arfvinge af
större delen utaf sin ofantliga förmögenhet har
han insatt Ludvig Filips 4:de son Hertigen af Auma-
le, men dessutom testamenterat en stor summa åt
en Baronessa de Feucheres.
— 30. Oroligheter i Aachen.
September 2. Oroligheter i Hamburg; flere Ju-
dar misshandlade.
— 4, Oroligheter i Leipzig och vidare på flere
ställen i Sachsen.
— 6. 7. 8. Revolution i Braunschweig; folketupp-
bränner Hertigliga palatset och förjagar den rege-
rande Hertigen Carl, hvarefter dennes broder, Her-
tig Wilhelm af Oels, genom en deputation anmo-
das att öfvertaga regeringen,
— 8. Oroligheter i Dresden.
— 13. Oroligheter i Altenburg.
— — Konungen i Sachsen utnämner sin son,
Prins Fredrik August, till medregent, i anledning
af oroligheterna i landet, och lofvar en kon-
stitution.
— — Generalstaterna öppnas i Haag; upplö-
sas den 2 Oktober.
— 15. Jernvägen emellan Liverpool och Man-
chester öppnas; Ministern Huskisson omkommer
dervid genom en olyckshändelse.
— — Oroligheter i Berlin.
— — Cholera Morbus utbryter i Moscau. Ryska
armeen får order att hålla sig marschfärdig.
— 18. Bolivar ställer sig ånyo som President i
spetsen för styrelsen i Columbia.
— 19. Nytt upplopp i Brissel. Folket anfaller
Borgargardet; de reguliera Kungliga tropparne an-
rycka emot staden under Prins Fredriks af Neder
länderna befäl. Tvenne partier i Belgien; .massan
af folket yrkar på skilsmessa från Holland, andra
önska en vänlig förlikning. !
— 22, 23. 7000 man Holländska troppar an-
komma till Brissel, och en häftig strid med folket
börjar, De bemäktiga sig, under Van Doorens befäl,
öfra staden i Briässel; Briisselboarne sammanträngas
i den nedra staden, och äro nära att, efter en
hårdnackad strid, kapitulera.
— 24. De Kongl. tropparne fördrifvazs ifrån
Löven; nedlägga, den 28 Sept. vapen i Ostende.
— 24, 25, 26. Striden i Brissel fortfar; folket
kämpar med yttersta förbittring, eld utbryter på
flera ställen. Parken, der de Kongl. tropparne fat-
tat posto, stormas; men ehuru ganska uttröttade,
lyckas de denna gång tillbakadrifva anfallet. Fol-
ket erhåller dock ouppbörligt nya förstärkningar,
särdeles från Liättich, hvars innevånare visa stor
tapperhet, Den 28 om aftonen måste tropparnpa
gifva vika. Under dessa dagar fingo Brisselboar-
na 165 döda och 3:11 sårade Tropparne omkring
1000. (Som folkets anförare utmärkte sig myckt
genom sin tapperhet Juan van Halen. Efter had
förklarar sig nästan hela Belgien för revolutioen,
likväl på några ställen först efter . hårda stider,
såsom i Namur, Gent m. fl. Endast fästingen
Maestricht och Antwerpen med dess citadel; samt
några få mindre orter, qvarstanna i Hollkndarnes
våld. i
— 25. Saint Simonisternas politik-religiösa
sekt: uppstår i Frankrike. De påyrla qvinnans
fullkomliga frihet och jemlikhet i rätigheter med
mannen; upphäfvandet af alla ärftlja privilegier,
äfven af förmögenhets-är ftligheter, å
—— Upproriska plakater börjanot slätet.afmå-
naden att finnas uppslagna: på sathörnen i War-
schau. e
— 28. De Kongl, troppare utrymma: Brissel;
en Provisorisk regering uprättas, bestående af
Baron Hoogworst, van de. Veyer, Rogier, Grefve
Merode, Gendebien och Jay; :denna regering er-
kännes. den 11 Okt. af Povinvcialstaterna med 56
röster emot 11.
— 29. Nederländska Generalstaterna besluta Bel-
Mm FL PEPE - oh ar få då a kö MÅ on a ARR