I Ma: BV MR Al LV Aa My bang ) ALTELI IJSTIIVA SMU FREE
mer behofvet af vörelsekapitalet, är öfverhbuf
I vud ingalunda större i Frankrike än här. Så-
ledes skulle, efter den uppställda jemförelsen, ett
tre gånger större belopp, än Bankensiutelöpan-
de sedelstock utgör, först behöfva att fyllas i
klingande mynt, innan Banken kunde honorera
sina egna sedlar — hvilka nu äro det enda
myntet! I Sådant kan i sanning kallas klin-
gsande skäll Och detta är likväl samme pu-
blicist, som nyligen hos de blifvande Riksdags-
männen frandHör allt fordrade ett sundt, red-
ibart omdöme, praktisk anda, sakkännedom och
positiv insigt i de ämnen, som vid Riksdagen
Hförekomma! !
Af det radotteri, som: vi här ofvan framdra-
isit, synes det tydligen att Argus icke känner
den enkla omständigheten, att myntverket här
1 landet icke endast myntar guld och silfver åt.
banken, utan äfven åt hvar och en enskilt, som
deraf vill begagna sig, emot en högst obetydlig
slagskalt; att säledes i samma stund som Ban-
i oluckan öppnas, icke blott Bankens valuta,
utan äfven allt det silfver hvår och en har i
sin ägo, på sådant sätt kan förvandlas till gång-
bart mynt och öka rörelsekapitalet; samt att
detta afven kan ske genom varuexportens di-
ehta utbyte mot metalliska valutor. Han he-
sriper icke den enkla omständigheten, att i
samma mån silfhret i början af en vexlingsepok
kan stå högre än sedelvärdet, blir det sålunda
en spekulation för handeln, att medelst såväl sina
.varulager, som sin kredit, utifrån införa guld och
silfver till rörelsens bedrifvande; och oaktadt allt
Itt finansiella skroderi har han icke lärt sig inse,
alt just häri, nemligen uti mynut- och peaninge-
sstockens fria utvidgande efter behofvet, och ej,
såsom nu, dess inskränkning till ett bestämdt
selopp af Backo- och Riksgäldssediar med de-
sas vädliga surrogater: assignationerna på Ban-
sen, — Just häri, säga vi, igenfinnes en af den
ria myntvexlingens största och vigtigaste förde-
dar. Argus har nyligen berömt framl. Grefve
Wirsens aåsigter öfver bånkens organisation;
amen om han äfven vill göra sig mödan att lä-
a något af samme mans finansiella åsigterv i
allmäohet, så hänvisa vi honom: till ett utför-
igt yttrande af Grefve Wirsäen i början af år
1523 års riksdag, uti hvilket just detta ka-
tel äf Grefven utvecklades med den klarhet
och enkelhet, som tillhörde honom i så ovan-
igt hög grad. Om Argus icke kan likna Gref-
ve Wirsta häruti, så bör man icke smäda ho-
nom derföre; men oförlåtligt är det att utan
Mervändo söka genom falska premisser och
ett gränslöst chariataneri vilja inveckla, bort-
blanda och förrycka mängdens omdöme i er
sak, hvari man visar sig sjelf icke förstå
de enklaste grundsanningar, enär vi icke vil-
ja antaga, att det är emot bättre vett Argus
vill afskräcka ifrån all myntvexling, så framt
sicbanken kan förut fylla hela landets behof
af silfver, innan den kan påräkna att uppfylla
sina egna förbindelser.
Det behöfves blott en: ringa eftertanka för
att finna, det myntbestämningen är gjord, ej
blott för Banken — utan för att gifva ett
fast värde åt alla i Bankosedlar ställda för-
skrifningar och efhandlingar, man och man
emellan. Detta är en sanning hvarifrån er