BREF FRÅN TYSKA KOLONISTER I NORDAMERIKA. Tredje Brefvet. (Slut fr. Suppl. N:o 54) Den 22 Juli, Såsom vi hört sägas, gå många Tyska utvandrare till Arkansas. Detta gebit ligger på andia sidan om Missisippi midt not staten Tenessee, och två till ve grader Väder om Paducat. Detta sydligare läge gör let ej rådligt att der nedsätta sig. Dertill kommer dessutom granskapet med Indianerne och let rykte för osundt klimat, som Lousiana från le älsta tider har, hvilka omständigheter afkräcka från nedsättning der i landet, WVerkigen komma också redan många utvandrare van Missisippis stränder öfver till oss, flyende indan för den omåttliga hettan, som förslapvar alla kroppens och själens krefier. Här i rakten är det väl också mycket varmt, men tväl drägligt. Hvad det kortare afståndet rån Arkavsas till Orleans beträffar, så göra, anseende till åvgbätsfatens stora hastighet, jo till 55 mil dervid intet till saken. Men vad som mycket talar till Kentuckys förmån, dess lifligare handel och sjöfart, samt den lerigenom lättade afsältningen af handelsprolukter. Keotuecky gränsar till tre kultiverade rater, och är sjelf till större delen uppodlad. Arkansas är äonu eo vildmark. De ångfaryg, som befara Tenessee, Cumberlandriver och Jhio, passera icke på något ställe under sin art Arkansas, hvaremot de altid lägga till id Paducat, och merendels taga in ny last sller ombyta en del af sina laddningar, hvilsect föranleder eu stark rörelse och efterfrågan t produkter. Äfven ges det i Arkansas en ingt större mängd rofdjur och skadliga inekter, än hos oss. Den största skallerum, vi hitills dödat här, var icke längre ov sx fot; de största skola gå till åtta ot. Tron icke, att ormarne ä:o så farliga; de y snart bort från de orter, der kultaren utveder sig och plogen kommit i gång. I Euopa föreställer man sig detta värre, än det örtjenar. — Pär i Westkentucky ligga ännu ser än en million acres obrukade; de tillböa dels staten, dels äfven privata, dels äro e anslagne till militärbelöningar, och äro ala till salu. Staten tager icke mer än 235 Cts. 37 kreuzer) per acre; militärjorden deremot, varaf stora stycken äro donerade till enkilta personer, kostar 50 till 100 Cts. Af prisata kan man få köpa till samma pris, nemigen 1 fl. 15 kr. å 2 fl. 30 kr. per acre. Men r skogen redan undanhuggen, fordrar man oturligtvis mer. Jag känner ett jordstycke f vid!pass 1200 morgen, 23 mil från Tenessee, , mil från Clarkeriser och io mil från PaJucat, hvilket nu uHKibjades till salu. Det våller 300 morgen skog och goo morgen äng, r ytterst fruktbart, försedt med präktiga skogsrarker och goda källors priset är 1500 Thir. Jen som har sig uppdraget att ofsluta köpet bar 4 Vi hafva för närvarande ej tid alt besymra oss om dylikt, men sådana lägenheter i ad g har redan hört sex a e Man håller nu på att bygga SS . frAamnch ant 2247: ar ed Rn ja: es det I ; AA lumen hängt rnAne rerades hittills till höga priser från PensylvaI pankiner och åtskilliga melons vien, ja till och med från Orleans. Ännu fin-I min uppmärksamhet är nu rikta nas inga fabriker i Westkentucky. I följd melonernas allt hvad jag kun: eller förut vet, Öfverensstämm: denna produkt innehåller ganska kerämne, tjenligt till sockerkokn sten af eu acre — endast ber: 15 procent socker, — vore ändå tydlig. — Vårt hus har nu få glasfönster i hvardera våningen, dörr med lås; visthuset har än: ra blott en lucka i stället för på samma sätt köket. Vi hafva ett bönshus, som är inrättadt p vidare en buandkoja och en liter slags foglar, hvilka man här deraf är icke mycket penningar här i omlopp. — Panvkiner och melonarterne spela en vigtig roll i landthushållvingen. Pankiner äro ett slags kurbitser, men sockersöta, och gifva ett utmärkt godt foder åt boskapen. Potates, hövor, ärtor, m, m. nyttjas här blott som trädgårdsväxter. Klöfverknlturen känner man icke. Svinoch boskapsskötseln, såsom den här bedrifves, kostar icke minsta arbete. Ägaren af en medelmåttig egendom håller vanligtvis 2 till 300 svin. Dessa springa omsbring i skogen; morgon och afton lockas de hem och få pro forma en hand full mais, hvilket vänjer dem vid hemmet och förekommer att de lö-j dens. Dessa foglar hackade så I: pa bort. Ofta händer dock att egendoms-i fönster, tills vi gjorde dem ett I ägmren icke ser ett spår till dem, ändaftder taket. Knappt var det fö än de togo det i besittning, och oss att fördrifva flugorna fram och roa oss om aftnarne med Nästa höst skola vi söka 1iensa lor, och göra en liten vatten!ednir ningen. Jag tror, att bo:rförsök falla mycket gynnande, — Vi hi gebit urgamla träd af 5 till 6 fo och derutöfver. För att göra tak vi fällt ett af dessa, hvilket höll. diameter. Men dertill måste man hafva Amerikanska yxor, ty med man få 14 dagars göra, att fall träd, hvilket vi här göra på nå Jag har tyvärr äfven redan fåt svår lärpenning; ty jag hade så sådant arbete, klufvit foten midt fyra dagarne hade jag sårfeber, dagligen mer än 10 stop valten. gen kunde jag redan linka omkr är foten alldeles bra, Eu kur på det kallar jag att läka fort. Den fältskär i Mainz bade plåstrat be med mig. Nu förstår jag mig oc sköta yxan, och kan deri mäta ri ken Amerikanare som helst. Vi fem till sex sorter nötter, men a för menniskorna, ty det skulle fa mare och städ att få den lilla skalet. Äfven finnes här 6 till 3 sassafras, popplar, m, fl. och vild af alla slag. — Att. det Amerikan tet skall vara ofördelaktigt för tä oes mig ogrundadt; åtminstone sil stare än någonsin; i allmänhet h drig varit friskare än pu. Nöde skrifvit oss måttlighet, ty först h har det lyckats oss, att för en naisskörd, skaffa oss bröd, med vi dan gifva lika mycket tillbaka. här mycket bättre än i Tyskland, o komligt hvitt bröd. Hvad gudstjensten och Söndag beträffar, så ar detta i de gamla s serligen något besvärligt; men här tucky hafva wvi ingen oligenhet 4 att vi understundom om Söndagarnt van Ladies rida förbi på sina klipp begifva sig till nästa kyrka. I de . 1 Oe MM last an mr agn se AA frän våren till senbösten, då de oförmodadt komma hem med en hel skara balfvuxna grisar. Man räknar här fem bushels mais till gödning af ett svin; de väga då från 150 tll 200 marker. Äfven så liten möda gör man sig med hornboskapen. Blott kalfvarne håller man hemma qvar, bvarigenom korna lockas att regelmessigt återvända hem morgon och afton; man låter kalfven di några minuter, för att draga mjölken åt spenarne, mjölkar kon lindrigt och lemnar resten af mjölken åt kalfven. Detta fortfar tills kon åter kalfvar. Den förra, som nu är uppväxt till qviga, följer di med bjorden. Får finvas här ännu blottiringa antal, ehuru ullen är mycket dyr, Detta torde väl komma deraf, att j något vallbjon följer dem på betet; ty de springa beständigt på sumpiga ställen och åraga sig derigenom allehanda sjukdomar. ilönsskötseln är här ett verkligt nöje. Hönsen lägga ägg både vinter och sommar, och kläcka fyra gånger om året; man behöfver knappt gifva dem någon föda, emedan de till större delen föda sig af mask och insekter, som annvars skulle blifva besvärliga. — Om här funnes några flere Tyska nybyggare, så kunde man förena sig att på såkallade flottbåtar transportera sina produkter till Orleans, der allting är fem gånger dyrare än här. Man hade då också den fördelen, att få inköpa nödiga manufaktuivaror, som der äro hälften eller en tredjedel billigare, än i Padugat. Ångbåtsfarten emellan Pittsburg och Orleans är utomordentligt liflig: man behöfver sällan vänta en balf dag på ångfartyg för att fara uppför eller nedför floden. fvad arten med flottbåtar angår, så borde godsägarne förena sig derom, ty en allena förmår sällan lasta en flottbåt, Derigenom sparades tid och kostnader. Äfven är det för ena Tysk icke rådligt att inlåta sig iaffärer med NordAmerikanerne. — Vi hafva nu äfven fått oss en ko med kalf, samt en tupp och höna. Den sistnämda har redan utkläckt 26 kycke ; och snart skall vårt hönshus vara fullt. : Söndagarne äta vi redan kycklingstek. Den mesta födan lemnar oss vår trädgård, der allt växer förtrölligt. Af de redan upptagne 16 morgen I 1. om ft oAan PAA PrPAR ma rd Sn A I nn AA