BREF FRÅN TYSKA KOLONISTER I
NORDAMERIKA.
Tredje Brefvet.
(Slut fr. Suppl. N:o 54)
Den 22 Juli, Såsom vi hört sägas, gå mån-
ga Tyska utvandrare till Arkansas. Detta ge-
bit ligger på andia sidan om Missisippi midt
not staten Tenessee, och två till ve grader
Väder om Paducat. Detta sydligare läge gör
let ej rådligt att der nedsätta sig. Dertill kom-
mer dessutom granskapet med Indianerne och
let rykte för osundt klimat, som Lousiana från
le älsta tider har, hvilka omständigheter af-
kräcka från nedsättning der i landet, WVerk-
igen komma också redan många utvandrare
van Missisippis stränder öfver till oss, flyende
indan för den omåttliga hettan, som förslap-
var alla kroppens och själens krefier. Här i
rakten är det väl också mycket varmt, men
tväl drägligt. Hvad det kortare afståndet
rån Arkavsas till Orleans beträffar, så göra,
anseende till åvgbätsfatens stora hastighet,
jo till 55 mil dervid intet till saken. Men
vad som mycket talar till Kentuckys förmån,
dess lifligare handel och sjöfart, samt den
lerigenom lättade afsältningen af handelspro-
lukter. Keotuecky gränsar till tre kultiverade
rater, och är sjelf till större delen uppodlad.
Arkansas är äonu eo vildmark. De ångfar-
yg, som befara Tenessee, Cumberlandriver och
Jhio, passera icke på något ställe under sin
art Arkansas, hvaremot de altid lägga till
id Paducat, och merendels taga in ny last
sller ombyta en del af sina laddningar, hvil-
sect föranleder eu stark rörelse och efterfrågan
t produkter. Äfven ges det i Arkansas en
ingt större mängd rofdjur och skadliga in-
ekter, än hos oss. Den största skaller-
um, vi hitills dödat här, var icke längre
ov sx fot; de största skola gå till åtta
ot. Tron icke, att ormarne ä:o så farliga; de
y snart bort från de orter, der kultaren ut-
veder sig och plogen kommit i gång. I Eu-
opa föreställer man sig detta värre, än det
örtjenar. — Pär i Westkentucky ligga ännu
ser än en million acres obrukade; de tillbö-
a dels staten, dels äfven privata, dels äro
e anslagne till militärbelöningar, och äro al-
a till salu. Staten tager icke mer än 235 Cts.
37 kreuzer) per acre; militärjorden deremot,
varaf stora stycken äro donerade till en-
kilta personer, kostar 50 till 100 Cts. Af pri-
sata kan man få köpa till samma pris, nem-
igen 1 fl. 15 kr. å 2 fl. 30 kr. per acre. Men
r skogen redan undanhuggen, fordrar man
oturligtvis mer. Jag känner ett jordstycke
f vid!pass 1200 morgen, 23 mil från Tenessee,
, mil från Clarkeriser och io mil från Pa-
Jucat, hvilket nu uHKibjades till salu. Det
våller 300 morgen skog och goo morgen äng,
r ytterst fruktbart, försedt med präktiga skogs-
rarker och goda källors priset är 1500 Thir.
Jen som har sig uppdraget att ofsluta köpet bar
4 Vi hafva för närvarande ej tid alt be-
symra oss om dylikt, men sådana lägenheter
i ad g har redan hört sex a
e Man håller nu på att bygga
SS . frAamnch ant
2247: ar
ed Rn ja:
es det I
;
AA lumen hängt rnAne
rerades hittills till höga priser från Pensylva- I pankiner och åtskilliga melons
vien, ja till och med från Orleans. Ännu fin-I min uppmärksamhet är nu rikta
nas inga fabriker i Westkentucky. I följd melonernas allt hvad jag kun:
eller förut vet, Öfverensstämm:
denna produkt innehåller ganska
kerämne, tjenligt till sockerkokn
sten af eu acre — endast ber:
15 procent socker, — vore ändå
tydlig. — Vårt hus har nu få
glasfönster i hvardera våningen,
dörr med lås; visthuset har än:
ra blott en lucka i stället för
på samma sätt köket. Vi hafva
ett bönshus, som är inrättadt p
vidare en buandkoja och en liter
slags foglar, hvilka man här
deraf är icke mycket penningar här i omlopp. —
Panvkiner och melonarterne spela en vigtig roll
i landthushållvingen. Pankiner äro ett slags
kurbitser, men sockersöta, och gifva ett ut-
märkt godt foder åt boskapen. Potates, hövor,
ärtor, m, m. nyttjas här blott som trädgårds-
växter. Klöfverknlturen känner man icke. Svin-
och boskapsskötseln, såsom den här bedrifves,
kostar icke minsta arbete. Ägaren af en
medelmåttig egendom håller vanligtvis 2 till
300 svin. Dessa springa omsbring i skogen;
morgon och afton lockas de hem och få pro
forma en hand full mais, hvilket vänjer dem
vid hemmet och förekommer att de lö-j dens. Dessa foglar hackade så I:
pa bort. Ofta händer dock att egendoms-i fönster, tills vi gjorde dem ett I
ägmren icke ser ett spår till dem, ändaftder taket. Knappt var det fö
än de togo det i besittning, och
oss att fördrifva flugorna fram
och roa oss om aftnarne med
Nästa höst skola vi söka 1iensa
lor, och göra en liten vatten!ednir
ningen. Jag tror, att bo:rförsök
falla mycket gynnande, — Vi hi
gebit urgamla träd af 5 till 6 fo
och derutöfver. För att göra tak
vi fällt ett af dessa, hvilket höll.
diameter. Men dertill måste man
hafva Amerikanska yxor, ty med
man få 14 dagars göra, att fall
träd, hvilket vi här göra på nå
Jag har tyvärr äfven redan fåt
svår lärpenning; ty jag hade så
sådant arbete, klufvit foten midt
fyra dagarne hade jag sårfeber,
dagligen mer än 10 stop valten.
gen kunde jag redan linka omkr
är foten alldeles bra, Eu kur på
det kallar jag att läka fort. Den
fältskär i Mainz bade plåstrat be
med mig. Nu förstår jag mig oc
sköta yxan, och kan deri mäta ri
ken Amerikanare som helst. Vi
fem till sex sorter nötter, men a
för menniskorna, ty det skulle fa
mare och städ att få den lilla
skalet. Äfven finnes här 6 till 3
sassafras, popplar, m, fl. och vild
af alla slag. — Att. det Amerikan
tet skall vara ofördelaktigt för tä
oes mig ogrundadt; åtminstone sil
stare än någonsin; i allmänhet h
drig varit friskare än pu. Nöde
skrifvit oss måttlighet, ty först h
har det lyckats oss, att för en
naisskörd, skaffa oss bröd, med vi
dan gifva lika mycket tillbaka.
här mycket bättre än i Tyskland, o
komligt hvitt bröd.
Hvad gudstjensten och Söndag
beträffar, så ar detta i de gamla s
serligen något besvärligt; men här
tucky hafva wvi ingen oligenhet 4
att vi understundom om Söndagarnt
van Ladies rida förbi på sina klipp
begifva sig till nästa kyrka. I de
. 1 Oe MM
last an mr agn se AA
frän våren till senbösten, då de oförmodadt
komma hem med en hel skara balfvuxna gri-
sar. Man räknar här fem bushels mais till
gödning af ett svin; de väga då från 150 tll
200 marker. Äfven så liten möda gör man
sig med hornboskapen. Blott kalfvarne hål-
ler man hemma qvar, bvarigenom korna loc-
kas att regelmessigt återvända hem morgon
och afton; man låter kalfven di några minu-
ter, för att draga mjölken åt spenarne, mjöl-
kar kon lindrigt och lemnar resten af mjöl-
ken åt kalfven. Detta fortfar tills kon åter
kalfvar. Den förra, som nu är uppväxt till
qviga, följer di med bjorden. Får finvas här
ännu blottiringa antal, ehuru ullen är myc-
ket dyr, Detta torde väl komma deraf, att
j något vallbjon följer dem på betet; ty de
springa beständigt på sumpiga ställen och å-
raga sig derigenom allehanda sjukdomar.
ilönsskötseln är här ett verkligt nöje. Hön-
sen lägga ägg både vinter och sommar, och
kläcka fyra gånger om året; man behöfver
knappt gifva dem någon föda, emedan de till
större delen föda sig af mask och insekter,
som annvars skulle blifva besvärliga. — Om
här funnes några flere Tyska nybyggare, så
kunde man förena sig att på såkallade flott-
båtar transportera sina produkter till Orleans,
der allting är fem gånger dyrare än här.
Man hade då också den fördelen, att få in-
köpa nödiga manufaktuivaror, som der äro
hälften eller en tredjedel billigare, än i Pa-
dugat. Ångbåtsfarten emellan Pittsburg och
Orleans är utomordentligt liflig: man behöf-
ver sällan vänta en balf dag på ångfartyg för
att fara uppför eller nedför floden. fvad
arten med flottbåtar angår, så borde gods-
ägarne förena sig derom, ty en allena förmår
sällan lasta en flottbåt, Derigenom sparades
tid och kostnader. Äfven är det för ena Tysk
icke rådligt att inlåta sig iaffärer med Nord-
Amerikanerne. — Vi hafva nu äfven fått oss
en ko med kalf, samt en tupp och höna.
Den sistnämda har redan utkläckt 26 kycke
; och snart skall vårt hönshus vara fullt.
: Söndagarne
äta vi redan kycklingstek. Den mesta födan
lemnar oss vår trädgård, der allt växer för-
trölligt. Af de redan upptagne 16 morgen I
1.
om ft oAan PAA PrPAR ma rd Sn A I
nn - AA