generalkaptenen förklarat, all de val voro: be-
redde att strida för Drottningens sak, men att
de tillika beslutit fordra mera af henne, än
det bekanta manifestet innehåller. Hennes ford-
na anbängare kalla sig icke mera Christinos,
utan Isabellicos, till tecken att de af den nya
regeringen vänta någonting annat än Christina
utlofvat..
-Insurgenterne i Biscaya yttra öppet, att de
för sin framgång mera räkna på Drottningens
ministrar än på sina vapen... I synnerhet vän-
ta de stora saker af Hr Zea, om hvilken man
allt mer och mer börjar tro, att han hyser
förrädiska afsigler mot Drottningen. Det sades.
också alt Rezentinnan blott afvaktade den un-
ga Drottningens e kännande af. de absolutistiske
maklerne, för att afskeda den nuvarande mini-
stören.
Fyllningsadresser. fortfara att ingå från mi-
litärchefer och audra autoriteter.
HoLLANDs
På samma gång Engelska bladet Globe med-
delar den underrättelsen, att konferenserne rö-
rande Belgiska frågan åter skulle börja d. 2
dennes, innehåller nämnde tidning följ .nde, rö-
rande furst Schwarzenbergs mission till Haag:
oGenom en skriftlig instruktion, hvaraf
Lord Palmerston och Talleyrand genast er-
höllo afskrifter, hade furst Schwarzenvberg
fått uppdrag att, icke medelst en pet, u-
tan muntligen framföra till konungen af Hol-
land de trenne makternes önskan om ett
snart slut i Belgiska stridsfiågan, och att för-
klara honom, att han, lika väl som: de trenne
suveränerne, borde veta, alt det utomordentliga af
sakernas skick i Europa gör ett snart afgöran-
de af frågan oundgängligen nödvändigt. Om
Konungen räknade på de trenne hofvens bistånd,
så misstoge han sig, emedan de alldeles icke
vQe sinnade att understödja fordringar,
som. erdast: hade till syftemål att draga
underhandliegarne ut på tiden. Fursten hade
befallning tillägga, att de trenne hofven till
och med i afseende. på de punkter, hvilka de,
i följd af deras förra förklaringar, önska se af-
gjorda genom ömsesidig öfverenskommelse, helt
och hållet skulle uvdandraga Konungen af Flol-
land deras beskydd, för att låta. Belgien och
Hollaud sins emellan afgöra saken, så. vidt det-
ta utan de öfriga makterpes inverkan är möjligt.
De varliga. ceremonitalen hafva. nu. blifvit
vexlade mellan Konungen och Generalstaterne.
I: deras svar på trontalet, som voterades en-
hälligt i båda. Kamrarne, Yframlyser, helt na-
turligt, mycken längtan efter slut på stridighe-
lerne med - Belgien, ehuru -advessen för. öfrigt är
ett temmeligen troget ekoaf Kungens tal. Dej
senares svar på adressen andas jöst ingen öfver
drifven fredskärlek. H. M. lofvar att vaka
för nationens fribet, värdighet. och väsendtliga
iot:esse, och räknar på att alltid få erfara san-
ningen af Hollands. gamla valspråk: endrägt
ger slyrka..
Underhandlingarne: med Belgien. rörande om-
byte af gainisoni Mastricht och den fria skepps-
farten på Maas, hafva åter börjat i Zolder, och
man tror alt en öfverenskommelse blir resulta-
tet deraf,.
TURKIET:
De senaste brefven från Constantinopel af d.
ee oo 4 a 1 ee ee bo