medlerstd af dessa rader har ett djup af 157 centimetrer, de andra båda raderna äro endast svagt inhuggna i stenen och denna olikhet föranleder en stor mångfald i ljusets återsken! och skuggbrytningen. De många siraterna på sidorna, föreställa allesammans: Rhamesses eller Sesostris namn och förnamn, samt innehålla hans beröm och berättelser om häns: bragder. , i Den blottade piedestalen innehåller på rörd östra och nordvestra sidorna bilderna af 4 apor med hundhufvud, som ha på sitt bröst samma inskrift: Rhamesses Ammons älskling, solens gunstling 0. s.v., som mah ännu finner på en massa af -minnesvårdar, När denne furste regerat kan icke med visshet uppsifvas, men man ser hans nämn på E3zyptens: största monumenter, i synnerhet på dem i Istambul ochDerry: Skilnaden;i dessa obeliskers storhet härrör kanhända deraf att man i steobrotten vid: Syene icke kunde erhålla två lika stora block, : Hr Lebas, som i anseende till den ofattliga hettan, led brist på nästan alla materialier af trävirke, jern, tåg m. mi, valde det; minsta af de bida monumenterna; hvilket Champollion förklarat för det i historiskt hänseende dyrbaraste, samt emedan det för öfrigt icke var fullt så tungt som det andra. Man väknar Jikväl, att det väger 250,000 : kilggrammer.: När man nu skulle fortskaffa obelisken, måste man först göra en väg från dess plats ned till Nilen; för sådänt ändamål genomskar man två små berg af uråldrigt grus, och förstörde hälften af byn som låg i vägen. Till dennå genomskätning använde man 300 arbetare itre månader. Härefter började man: obeliskens nedtagning, hvartill man nyttjade lika så enkla som sinnrika medel; hvilka Hre Lebas uppgaf. Sjelfva innevånarne förundrade sig öfver den skicklighet; man härvid ådagalade; sedan detta var gjort, förde man obelisken dagen derefter om bord hvilket åter var förenadt med många svårig heter, som man I dock alla lyckligt besegrade. i Det sista arbetet, hvilket väl icke var så svårt som de andra, men dock farligare, bestod deri, att föra obelisken öfver Medelhafvet och det Atlantiska till Franska kusten. Allt detta har emedlertid lyckats efter önsken. Obelisken har anländt till Bouen, skall föras uppföre Seineti och uppsättas på Place Gorcorde i Paris. Hela detta företag har kostat två och en half million frank. Äro dessa penningar väl använda? är det så aldeles rätt, att rycka monumenter fråga ställen, dit de höra, för att uppsätta dem på andra, der de i hvarje hänseende äro främlingar? detta är en sak, som vi ej vilja företaga oss att afgöra. FS nn ÅNGENÄM LEKTUR. Ett Tyskt fruntimmer hvars uppfostran blifvit mycket vårdslösad, och