medlerstd af dessa rader har ett djup af 157
centimetrer, de andra båda raderna äro endast -
svagt inhuggna i stenen och denna olikhet
föranleder en stor mångfald i ljusets återsken!
och skuggbrytningen. - De många sirater-
na på sidorna, föreställa allesammans: Rha-
messes eller Sesostris namn och förnamn, samt
innehålla hans beröm och berättelser om häns:
bragder. , i
Den blottade piedestalen innehåller på rörd
östra och nordvestra sidorna bilderna af 4
apor med hundhufvud, som ha på sitt bröst
samma inskrift: Rhamesses Ammons älskling,
solens gunstling 0. s.v., som mah ännu fin-
ner på en massa af -minnesvårdar, När den-
ne furste regerat kan icke med visshet upp-
sifvas, men man ser hans nämn på E3zyptens:
största monumenter, i synnerhet på dem i
Istambul och- Derry:
Skilnaden;i dessa obeliskers storhet härrör
kanhända deraf att man i steobrotten vid: Sy-
ene icke kunde erhålla två lika stora block, :
Hr Lebas, som i anseende till den ofattliga
hettan, led brist på nästan alla materialier
af trävirke, jern, tåg m. mi, valde det; min-
sta af de bida monumenterna; hvilket Cham-
pollion förklarat för det i historiskt hänse-
ende dyrbaraste, samt emedan det för öfrigt
icke var fullt så tungt som det andra. Man
väknar Jikväl, att det väger 250,000 : kilg-
grammer.:
När man nu skulle fortskaffa obelisken, må-
ste man först göra en väg från dess plats
ned till Nilen; för sådänt ändamål genomskar
man två små berg af uråldrigt grus, och för-
störde hälften af byn som låg i vägen. Till
dennå genomskätning använde man 300 arbe-
tare itre månader. Härefter började man:
obeliskens nedtagning, hvartill man nyttjade
lika så enkla som sinnrika medel; hvilka Hre
Lebas uppgaf. Sjelfva innevånarne förundra-
de sig öfver den skicklighet; man härvid å-
dagalade; sedan detta var gjort, förde man
obelisken dagen derefter om bord hvilket åter
var förenadt med många svårig heter, som man
I dock alla lyckligt besegrade. i
Det sista arbetet, hvilket väl icke var så
svårt som de andra, men dock farligare, be-
stod deri, att föra obelisken öfver Medelhaf-
vet och det Atlantiska till Franska kusten.
Allt detta har emedlertid lyckats efter ön-
sken. Obelisken har anländt till Bouen, skall
föras uppföre Seineti och uppsättas på Place
Gorcorde i Paris.
Hela detta företag har kostat två och en
half million frank. Äro dessa penningar väl
använda? är det så aldeles rätt, att rycka
monumenter fråga ställen, dit de höra, för
att uppsätta dem på andra, der de i hvarje
hänseende äro främlingar? detta är en sak,
som vi ej vilja företaga oss att afgöra.
FS nn
ÅNGENÄM LEKTUR. Ett Tyskt fruntimmer
hvars uppfostran blifvit mycket vårdslösad, och