OR I
7833.
vit er
h till-
1 ett
lo oss
vO OSS
I Neu-
I fots.
him-
rget i
vinter-
5, och
3; men
1 blott
r resa
vi o-
ned i
en ge-
I. Un-
2 med
nning,
otalig
luften
mellan
klipp-
de och
uppe-
n stor
ngma-
verk-
na har
I dess
r och
en be-
Ohio
mnkring
oss, att
ss all
en och
sedan
derfö-
iartyget
y; här
e, men
bördig
floden
sseeflo-
m bil-
sa äro:
Ken-
st för-
Landt-
in till
högt
le För-
r först
1, necm-
, hvar-
lit för-
as ännu
edan är
a högst
Ohios
sig med den förstnämde floden; denna förmån-
liga belägenhet har gjort, att bandel och sjö-
fart redan äro utomordentligt lifliga, och i
daglig tillväxt. Icke sällan ligga 40 till 50
ångfartyg vid Paducat, hvilka vid lågt vat-
ten ofta måste dröja qvar der ända till 4 å6
veckor. Beständigt vistas der en mängd främ-
lingar, hvilket isynnerhet är orsaken till den
stora dyrheten på lifsmedel. Smör, mjölk,
ägg, hvetemjöl och mais äro isynnerhet högt
pris; deremot äro kött och frukter mycket
billiga.
Vid slutet af kriget med Indianerna funnos
öfver tre millioner acres staten tillhörig jord, som
för 25 cents eller 1-4 Dollars par acre såldes
af regeringen. Inom ett par månader var den
bästa och välbelägnaste delen af denna jord
redan upptagen. Många spekulanter hafva af
landets utmärkta bördighet, och andra om-
ständigheter, i förening med det ytterst billiga
priset, låtit förleda sig, att köpa mera än de-
ras pekuniära medel tilläto, och befinna sig
derföre nu 1 förlägenhet och penningenöd.
Den som är i tillfälle att begagna sig af kon-
junpktaren, kan således göra mycket lysande
affärer och för några Dollars komma åt jord-
stycken, som redan nu äro värda åtta till
tio, och inom kort sannolikt torde gälla dub-
belt så mycket, om icke mer. Vi hafva be-
gagnat detta tillfalle, för att nedsätta oss här.
Sedan vi 8 å 10 dagar vandrat omkring ilan-
det och öfvertygat oss, att man i vestra de-
len af Förenta Staterna svårligen kan träffa
en mer gyvnnande punkt för nedsättning, köp-
te vi en half sektion, vid pass 400 Hessiska
morgen, af en spekulant från Paducat. Vi
gåfvo honom i betalning flere från Europa
metförda effekter, hvilka vi icke behöfde, och
dessutom 600 Dollars i kontant; alltsamman-
räknadt, hafva viknappt gifvit mer än 3 Dol-
lars per acre. Vi äga nu en skön, samman-
hängande oah ganska bördig jordegendom,
Största delen är skog, och flera ymniga käl-
lor med förträffligt vatten finnas på ägorna.
Det är blott ungefär två mil till Paducat. Vi
blefvo efter vår ankomst icke overksamme,
och hafva redan hunnit ett godt stycke i vå-
ra arbeten, Ännu hafva vi liksälicke hunnit
bygga mer än ett litet boningshus, med till-
hörande gårdsstängsel.
Klimatet, ehuru temligen varmt, är dock
mycket sundt, Bomull, ris och tobak växa
förträffligt. I allmänhet skall det om som-
maren knappt vara så varmt, som vid Rhen
under hunddagarne, liettan mildras mycket
af svala nätter, täta vestänvindar och nästan
dagligt regn, som icke litet bidrager till ökan-
de af landets obeskrifliga fruktbarhet. Mu-
skiter finnas här icke; skadliga rofdjur, såsom
vargar, björnar m. fl. öro mycket sällsynta,
och ännu mer ormar; men desto större till-
gång är på bjortar, rapphöns, och i allmän-
het all slags vild fogel, kaniner m, m. Man
träffar i stor mängd ekorrar, hvilkas kött är
mycket välsmakligt. Landet är isynnerhet
tjenligt för trädgårdsskötsel. Persikoträd, upp-
dragna af kärna, hära ymnigt i tredje året,
och äppleträd i det femte.
För menniskor. som vwvilia lefva i ro. och
re land än Amerika. Åkerbruket är der Help
olika emot i Europa; TEE
naden emellan detta land och Tyskland myc-
ket stor, Här nemligen gäller den grund-
satsen, att utan mycken kroppslig ansträng-
ning, samt endast genom tillhjelp af natur-
krafterna och jordmånen producera och vinna
så mycket som möjligt. Metoden att ernå
detta resultat. skall jog i mitt nästa bref
meddela, — Med politiken hafve vi intet att
skaffa; utom en uppbördsman, som årligen
uppbär omkring en florin i utlagor för våra
460 morgen, se vi aldrig till någon tjenste-
man, Stöld är här något sällsynt, och mord
aildeles utan exempel.
För Indianerne är man nu hos oss så säker
som i Europa. Den lilla spänningen med Syd-
Carolina var utan något betydande och af
kort varaktighet.
Qvitten äro här förträffliga ; äfven finnas
utmärkt ypperliga, i Tyskland obekanta, arter
af meloner. Vi ärna just nu lägga en stor
mängd fruktkärnor och utså frön af åtskilliga
trädgårdsväxter,
i Andra Brefvet.
Den 12 Juli. Jag vill begyona med besva-
randet af dina frågor, såsom det säkraste medlet,
alt beriktiga dina åsigter och skingra dina tvif-
velsmål. — Hvad umgängslifvet beträffar, äro vi
på lingt när icke så ensamme, som vi skulle
önska; vi få så många besök, att de ofta be-
svära oss, Amerikanerne komma, titta i alla
vrår och vinklar, sätta sig på en halftimme,
utan att tala ett ord, och gå sin väg. Att
vi äro så öfverlapne af nyfikne påhelsare, kom-
mer sig deraf, att vi hafva inrättat allt vå
vårt eget vis och icke såsom här är brukligt.
Så hafve vit. ex. det högsta huset i heia
kantonen; detta är strax något nytt, tjenligt
att sysselsätta gapares uppmärksamhet, och
nyfikne äro alla Amerikaner i högstå grad, —
Källorna på våra ägor äro icke mycket rik-
haltiga; på de redan uppodlade 16 morgen
finnas 3, på gården en, och i beteshagen en
annan. Vi använde nyligen en Söndag till
uppsökande af källådror, och fungo ej min-
dre än 15 på vårt område, De hafva ett
förträffligt och helsosamt sandvatten, En
qvarn anse vi icke löna mödan att anlägga,
den kunde icke göra oss mycken nytta, eme-
dan de vattendrag, som finnas, hafva för svagt
fall. En qvarnon för sockerkokning, bränvins-
bränning o. s. v. kan ganska väl drifvas af
oxar, bvilka det icke kostar mycket alt un-
derhålla, då dessutom hvarje gods äger en
större märgd boskap, än som behöfves. —
Dina invänningar, rörande slafveriet, äga vis-
serligen sin riktighet; denna skamfläck för
menskligheten är i staten Kentucky ännu icke
utplånad; men något djupt medlidande hafve
vi dock icke känt vid anblicken af slafveriet.
De sjelfve känna icke det tryckande af sitt
beroende tillstånd; äfven försäkra dem lagarne
om tillräckligt skydd för misshandling, och
deras maleriella belägenhet är vida bättre än
det lägre folkets och arbetskorlens i Tyskland,
hvarföre man också knappt nog kan träffa
någon Neger, som längtar tillbaka till sin
Afrikanska hemort Jag will viccst inka ; någat
åtminstone är skil:!5