OR I 7833. vit er h till1 ett lo oss vO OSS I NeuI fots. himrget i vinter5, och 3; men 1 blott r resa vi oned i en geI. Un2 med nning, otalig luften mellan klippde och uppen stor ngmaverkna har I dess r och en beOhio mnkring oss, att ss all en och sedan derföiartyget y; här e, men bördig floden sseeflom bilsa äro: Kenst förLandtin till högt le Förr först 1, necm, hvarlit föras ännu edan är a högst Ohios sig med den förstnämde floden; denna förmånliga belägenhet har gjort, att bandel och sjöfart redan äro utomordentligt lifliga, och i daglig tillväxt. Icke sällan ligga 40 till 50 ångfartyg vid Paducat, hvilka vid lågt vatten ofta måste dröja qvar der ända till 4 å6 veckor. Beständigt vistas der en mängd främlingar, hvilket isynnerhet är orsaken till den stora dyrheten på lifsmedel. Smör, mjölk, ägg, hvetemjöl och mais äro isynnerhet högt pris; deremot äro kött och frukter mycket billiga. Vid slutet af kriget med Indianerna funnos öfver tre millioner acres staten tillhörig jord, som för 25 cents eller 1-4 Dollars par acre såldes af regeringen. Inom ett par månader var den bästa och välbelägnaste delen af denna jord redan upptagen. Många spekulanter hafva af landets utmärkta bördighet, och andra omständigheter, i förening med det ytterst billiga priset, låtit förleda sig, att köpa mera än deras pekuniära medel tilläto, och befinna sig derföre nu 1 förlägenhet och penningenöd. Den som är i tillfälle att begagna sig af konjunpktaren, kan således göra mycket lysande affärer och för några Dollars komma åt jordstycken, som redan nu äro värda åtta till tio, och inom kort sannolikt torde gälla dubbelt så mycket, om icke mer. Vi hafva begagnat detta tillfalle, för att nedsätta oss här. Sedan vi 8 å 10 dagar vandrat omkring ilandet och öfvertygat oss, att man i vestra delen af Förenta Staterna svårligen kan träffa en mer gyvnnande punkt för nedsättning, köpte vi en half sektion, vid pass 400 Hessiska morgen, af en spekulant från Paducat. Vi gåfvo honom i betalning flere från Europa metförda effekter, hvilka vi icke behöfde, och dessutom 600 Dollars i kontant; alltsammanräknadt, hafva viknappt gifvit mer än 3 Dollars per acre. Vi äga nu en skön, sammanhängande oah ganska bördig jordegendom, Största delen är skog, och flera ymniga källor med förträffligt vatten finnas på ägorna. Det är blott ungefär två mil till Paducat. Vi blefvo efter vår ankomst icke overksamme, och hafva redan hunnit ett godt stycke i våra arbeten, Ännu hafva vi liksälicke hunnit bygga mer än ett litet boningshus, med tillhörande gårdsstängsel. Klimatet, ehuru temligen varmt, är dock mycket sundt, Bomull, ris och tobak växa förträffligt. I allmänhet skall det om sommaren knappt vara så varmt, som vid Rhen under hunddagarne, liettan mildras mycket af svala nätter, täta vestänvindar och nästan dagligt regn, som icke litet bidrager till ökande af landets obeskrifliga fruktbarhet. Muskiter finnas här icke; skadliga rofdjur, såsom vargar, björnar m. fl. öro mycket sällsynta, och ännu mer ormar; men desto större tillgång är på bjortar, rapphöns, och i allmänhet all slags vild fogel, kaniner m, m. Man träffar i stor mängd ekorrar, hvilkas kött är mycket välsmakligt. Landet är isynnerhet tjenligt för trädgårdsskötsel. Persikoträd, uppdragna af kärna, hära ymnigt i tredje året, och äppleträd i det femte. För menniskor. som vwvilia lefva i ro. och re land än Amerika. Åkerbruket är der Help olika emot i Europa; TEE naden emellan detta land och Tyskland mycket stor, Här nemligen gäller den grundsatsen, att utan mycken kroppslig ansträngning, samt endast genom tillhjelp af naturkrafterna och jordmånen producera och vinna så mycket som möjligt. Metoden att ernå detta resultat. skall jog i mitt nästa bref meddela, — Med politiken hafve vi intet att skaffa; utom en uppbördsman, som årligen uppbär omkring en florin i utlagor för våra 460 morgen, se vi aldrig till någon tjensteman, Stöld är här något sällsynt, och mord aildeles utan exempel. För Indianerne är man nu hos oss så säker som i Europa. Den lilla spänningen med SydCarolina var utan något betydande och af kort varaktighet. Qvitten äro här förträffliga ; äfven finnas utmärkt ypperliga, i Tyskland obekanta, arter af meloner. Vi ärna just nu lägga en stor mängd fruktkärnor och utså frön af åtskilliga trädgårdsväxter, i Andra Brefvet. Den 12 Juli. Jag vill begyona med besvarandet af dina frågor, såsom det säkraste medlet, alt beriktiga dina åsigter och skingra dina tvifvelsmål. — Hvad umgängslifvet beträffar, äro vi på lingt när icke så ensamme, som vi skulle önska; vi få så många besök, att de ofta besvära oss, Amerikanerne komma, titta i alla vrår och vinklar, sätta sig på en halftimme, utan att tala ett ord, och gå sin väg. Att vi äro så öfverlapne af nyfikne påhelsare, kommer sig deraf, att vi hafva inrättat allt vå vårt eget vis och icke såsom här är brukligt. Så hafve vit. ex. det högsta huset i heia kantonen; detta är strax något nytt, tjenligt att sysselsätta gapares uppmärksamhet, och nyfikne äro alla Amerikaner i högstå grad, — Källorna på våra ägor äro icke mycket rikhaltiga; på de redan uppodlade 16 morgen finnas 3, på gården en, och i beteshagen en annan. Vi använde nyligen en Söndag till uppsökande af källådror, och fungo ej mindre än 15 på vårt område, De hafva ett förträffligt och helsosamt sandvatten, En qvarn anse vi icke löna mödan att anlägga, den kunde icke göra oss mycken nytta, emedan de vattendrag, som finnas, hafva för svagt fall. En qvarnon för sockerkokning, bränvinsbränning o. s. v. kan ganska väl drifvas af oxar, bvilka det icke kostar mycket alt underhålla, då dessutom hvarje gods äger en större märgd boskap, än som behöfves. — Dina invänningar, rörande slafveriet, äga visserligen sin riktighet; denna skamfläck för menskligheten är i staten Kentucky ännu icke utplånad; men något djupt medlidande hafve vi dock icke känt vid anblicken af slafveriet. De sjelfve känna icke det tryckande af sitt beroende tillstånd; äfven försäkra dem lagarne om tillräckligt skydd för misshandling, och deras maleriella belägenhet är vida bättre än det lägre folkets och arbetskorlens i Tyskland, hvarföre man också knappt nog kan träffa någon Neger, som längtar tillbaka till sin Afrikanska hemort Jag will viccst inka ; någat åtminstone är skil:!5