ker skalla sig aptit; derefter kommer sjelf vi måltiden, hvilken är riklig och läcker, oc hvarvid förträffliga viner icke fattas. Efte måltiden serveras kaffe, likörer och pipor. Här, likasom i hela Ryssland, äro köpmännet delade i tre klasser. För att höra till först: klassen, måste man äga ett kapital af 30,00 Rubel. Denna obeqväma inrättning står sammanhaog med det allmänna systemet, til följe hvaraf allt är stäldt på militärisk fot Under titeln af Copetz, hvarmed man förståi handelsklassen, inbegripas äfven krämare, hvilket icke är de större köpmännen särdeles behagligt. Man har försäkrat mig, att en köpman ej får åka med två hästar, om han icke hörer till första klassen, och öfverhufvud få alla ofrälse icke åka med tu par, annat än när de resa med posten, Dessa öfverflödslagar äro lemningar af barbariet, som man i ett fritt land icke skulle tåla, och i detta väcker så mycket mer förtrytelse, som den Ryske och Polske adeln mereodel; är stolt och högdragen i sitt uppförande mot dem, som, ej hafva den lyckan, att höra till dess stånd. I anledning af åkandet med fyra hästar, som är adelns uteslutände företrädesrvätt, får jag icke förbigå, att nämna, alt detta är en väsendtlig lyxartikel: främsta paret är skildt långt ifrån sjelfva anspannet; de elfva till tolf fot långa tömmarne äro midt på sammanknutna. De köras af en kusk och en förridare; den senare är vanligtvis en ung gosse, hvilken är vära klädd som en Droska-forman; besynnerligt är, att han sitter på förste hästen till höger, så att han måste hålla piskan i venstra handen, hvilket ger det hela ett originelt utseende. Om dagen tillkännager Jockejen förnäma personers analkande genom en skarp hvissling, men i mörkret endast genom ett skri. Det är en besynnerlig kontrast, när man kommer ut från spektaklet, samt ännu har sångens och musikens behagliga toner för örat, och får höra kosackgossarnes genomträngande skri och hvisslingar, hvilka genast förjaga de musikaliska reminiscenserna. Om morgonen besöker jag stundom paraden. Ryska truppernas manövrer äro förträffliga; men man kan ej undgå att finna den menskliga naturen förnedrad, när man ser den maschinlika belägenhet, hvari soldaten här befinner sig, Karlarne äro så hopdragna om lifvet och bröstet så uppstoppadt, att de mera likna dufvor som brösta sig, än menniskor. Jag tror icke, att dessa, sålunda snörda varelser äro i stånd att bocka sig för att taga upp någonting från marken. Officerarne äro lika så snörda och oböjliga. Disciplinen skall, efter hvad jag hört, drifvas inda till löjlighet. Sålunda törs t. ex. en Öfverste icke sätta sig ien generals närvaro, förr in denne tillåtit det; denna småakrtiga etikett råder också inom de lägre graderna, och de stackars soldaterna bekandlas med den ytterigaste hårdhet. Man har försäkrat mig, att ehuu mycket officerarne än på paraden och annortädes bemöda sig om yttre hållning, det likväl ör det mesta icke är annat än fåfänga och Å Lb abtnani tur ÄAfta hafyunm da Innan atöanstan at