tb 9270 UH IML GRPllCl, HCENOMI UVIIRCEL PGA ser ett litet kapell och presten, som går från den ena messboken till den andra; hastigt öppnas dörren med buller, och presten träder fram derur, läsande böner, dem sångarne besvara, hvarefter han åter går in i sitt san ctiuarium, dörren tillslutes, och en skarlakansgardin hastigt nedsläppes för gallret, då man hör presten innanföre läsa med half röst. Vid åtskilliga ställen i messan böja de närvarande hufvudet, och stundom falla de på knä, och vidröra golfvet med pannan. Societeterna i Odessa äro lika så mångfaldiga, som de el!ementer, hvaraf folkmängden består. Endast få Engelsmän nedsätta sig der: Ryssar, Gieker, Fransoser och Italienare hafva sina särskilta föreningar och synas inskränka sitt umgänge endast till sina landsmän; Fransyska och Italienska talas allmänt i goda sällskaper. Främmande språk läras af Ryssarne med mycken lätthet, och ibland de högre stånden är det icke sällsynt, att man hör barnen tala Ryska, Tyska, Franska; Epgelska och Italienska; sålunda från barndommen vanda vid denna nyttiga öfning, erhålla de derigenom vid inträdet i verlden stora fördelar. Jag har tagit en Grekisk betjent, som talar sju till åtta språk; den stackars karlen är, efter min tanka, en ärlig menniska, men han har en olycklig böjelse för bränvinsglaset, hvilken likväl icke går så långt, att han berusar sig. Det är här ieke lätt, att erhållaen god betjent. Rum äro dyra, men maten fås för godt pris. Man ser ett stort antal bodar, som äro väl försedda med både nyttiga och lyxartiklar, men lill det yttre icke äro prydliga. Bazaw rerne äro stora och bestående af betäckta korridorer, hvilka bilda jemna fyrkanter, hvar vid rader af bodar finnas. Bazarerne för lifsmedlen erbjuda en stor mångfald af grupper och drägter. Theet, som Ryska bönderne tycka särdeles om, säljes der färdigkokt; i stället för mjölk försätter man det med ett glas bränvin. Judarne bebo ett särskilt qvarter. Ni torde icke förundra Er öfver, om jag säger att det icke är af de snyggaste. Men det finnes bland dem en särskilt och högre klass, som icke förblandar sig med de öfriga; man kallar dem Karaiter eller Karaims: det är ett storväxt och vackert folk. De kläda sig helt annorlunda, än de öfriga Judarna, raka sitt hufvud, på hvilket de bära höga Astrakanska mössor, deras pantalonger äro vida, och deras rockar korta, deras drägt är helt och hållet Asiatisk. Dessa Judar anser man för vida samvetsgrannare i handelsangelägenheter, än deras trosförvandter; de tala föga, äro allvarsamma och hafva uttrycksfulla ansigten3 deras fruntimmer låta, så vidt jag vet, aldrig se sig offeniligen. Nästan alla menniskor röka här på Turkiska sättet. De långa pipskaften äro af körsbärsträd, och utgöra en betydlig handelsvara, Mycken elegans användes på piphufvudena. De äro af ambra, prydda med guld och emalj; jag har till och med sett några ipfattade med ädla stenar, I flera hus häpga pi