Article Image
g väl i ögat. Denna kyrka står på ett stort org, som för öfrigt har ingen likhet med sondons Squares. Det är en stor, icke stenlagd, lats, utan något grönt, och rundt omkring vilken några hus stå. I andra delen af staen äro smärre Grekiska kyrkor. Det katolka kapellet är väl icke stort, men vackert, fven finnes der en liten Luttersk kyrka och udarne hafva en stor och rymlig synagoga. För några dagar sedan bevistade jag en döelseakt uti en Grekisk kyrka. Presten, en ung nan, bar en slags mässhake, hvarpå flera ors voro broderade; hang kastaniebruna hår lättstruket öfver pannan, föll honom i flätor ed på axlerne, I en hvarken snygg eller acker dopfunt var vattnet; rundt) omkring todo sinå vaxljus; presten asisterades af två må gossar, som sjöngo svaren. Barnets far ch mor höll hvardera ett vazxljus i handen ch under första delen af akten böll modren jarnet på sina armar; efter några föregående söner besmorde presten det med någon flyande vätska ur en flaska, hvarmed han varje gång gjorde korstecknet; derefter tog jan det ifrån modren, och doppade det i vattwet, under det han betäckte dess lilla mun ch ögon, och lemnade det sedan åt fadren, om emottog det på en nyservet. Nu klippte 1an några hårstrån af dess hufvud, dem han af åt modren, som hoprullade dem och katade dem i funten, hvarefter presten doppade n svamp i dopvattnet, och dermed gjorde corstecknet öfver åtskilliga delar af barnets sropp, slog så ett stycke lärft med en band:os om den nyföddas nacke, så att det räckte ned på halsen, satte, efter några ceremonier och sånger, en stickad mössa på dess hufvud, og det så i sina armar, gick med detsamma ett par hvarf omkring kyrkan och återlemnade det åt fadren, hvilken han, likasom modven, gaf ett krucifix att kyssa, hvarefter båda kysste prestens hand. Sedan allt detta skett, af mannen något penningar åt den andeliga och åt korgossarne, emottog deras välsignelser och lyckönskningar och familjen lemnade cyrkan. De Grekiska kyrkorna äro prydda med bhbeloonbilder, taflans botten är nästan alltid försylld. Sången är ganska vacker — någon in-. strumentalmusik förekommer icke i dessa kyrkor, och jag måste tillstå att den är af utomordentlig effekt. Då jag första gången hörde den, förtjuste den mig till den grad, att jag uppsökte sångaren, Jag hade den romantiska deen, att denna himmelska harmoni endast kunde komma från en kör unga och blomstrande jungfrur; en oemotståndlig dragningskraft förde mig till det stället, der jag trodde alt dessa, af innerlig andakt genomträngda varelser, gömda bakom ett förhänge, sjöngo sina hymner. Ack, om jag endast i förbigående kunde få kasta en förstulen blick på dem, få se dessa ögon som måste stråla af religionens och kärlekens eld! Men man föställe sig min öfverraskning och förskräckelse, då jag såg fyra eller fem gamla smutsiga och otäcka figurer, höljda i trasor och med de pöbelaktigaste anletsdrag, sitta hopträngda på on oren och vämilelie hänk! dacca warn CANS

9 november 1833, sida 7

Thumbnail