ste det; Och ftinnes någon sak i verlden, som Iick har det öde att det gäller, till dess något bättre ä; att förvävta, sjelfva Artikela i N:o 252 af Afton bladet ieke undantagen. 4. Säges att Axtilleri-Läroboken, såsom endast varande elt utdrag ur ett större verk, visar bvad man af mint blifvande Läroböcker har att vänta.? Detta medgifver jag fullkomligt, och önskar just alt nämnde DLärobok anses som ett prof på de blifvande. I vår tid med vårt öfverflöd på materialier, skulle det väl vara högst enfaldigt, om någon tilltrodde sig, atti Elementar-böcker äga annat än hvad som är sagdt förut. Just enligt deras namn, utgör deras bestämmelse at! ordna icke uppfinna de förutvarande Elcmeuternc af en Vettenskap. En läroboks förtjenst består 1 goda källor, med omdöme begagnade, och ämnena redigt uppställde och föredragne. Min källa var framl. Major lIsanders verk, hvilket ganska väl tål jemnförelse med utländska Artilleri-arbeten.. Alt jag omsorgsfullt sökt få mitt lilla arbete felfritt, derom kan Ins. få uppgift hos de tlere Hrr Artillerister, hvilka upphöjde öfver all småaktig Jabousie de metier, så välvilligt behagat tillhandagå mig med praktiska upplysningar 1 ett yrke, som icke var mitt eget. Då Ins. täckts lemna det af en motståndare smickrande omdöme, att boken eger den stera förtjensten af mycken redighet i ämnets uppställning och indelning, så har han derigenom medgifvit den det enda originella värde, en Elecmentar-bok kan och bör ega, ett värde som beklagligen de flesta läroböcker afalla slag sakna, och på hvilken omständighet man just i sednaste tider blifvit uppmärksam. — Ins, behagar underrätta mig, att läroböckers sammanskrifning icke är en småsak.? Kanhända vore det lämpligare alt jag underrättade honom härom, jemte det, att den pedantiska möda man derpå måste nedlägga, vore den otacksammaste af alla, emedan den är den obemärk taste, så framt man icke hade den glada uppmuntrande öfvertygelsen om, hvad inflytelse en god lärobok eger på tänkesättets reda och ordning. Huruvida jag med allvar uppfattar detta mitt kall derom får spörjas. 5. Klandrar Ins. att undertecknad skulle hafva er-. hållit moropolium på läroböckers utgifvande, ock att lämpligare varit, om den utlofvade gratifikationen lemnades åt den, som i manuskript uppvisade den bästa lärobok. — Kanske hade detta varit ännu bättre. Orsaken hvarföre vederbörande ansåg lämpligt att en perser fick detta uppdrag, var den, att man dorigenom erhölle ett system af läroböcker, bildande ett tikformigt helt, der alla ämnen komme på deras rätta rum, med uteslutande, af de i vårt yrke vanliga omsägningarne af samma sak på många ståailen, hvilka omsägningar hafva ett högst menligt inflytande på den studerandes rediga uppfattning af vår Vettenskaps enkla läror. Emedlertid kan jag icke inse, att någen är förhindrad att under tiden utgifva en lärobok i hvar och enaf de ifrågavarande 5 ämnena, öfvertygad om den opartiskhet hos vederbörande, att den mig utlofvade gratifikation uteblifver, om en lämpligare lärobok iämnet finnes förut; förutom att jag hoppas man icke tilltror mig den låga egennyttan, att vilja uppbära belöning för hvad en annan gjort bättre, och får jag derföre offentligen förklara mig beredvillig, att gerna afstå gratifikationen åt den, som pröfvas hafva före mig ialemnat en tjenligare lärobok i någon af de nämnde ämnena. — Upplysningsvis får jag yttra, att det villkor, som Ins. prisar såsom så wisligt, att arfvodet icke får utgå förr än en lärobok är färdigtryckt och lämplig befunnen, är ett förbehåll som blifvit af undertecknad sjelf föreslaget, emedan jag för min del aldrig kunnat gilla arfvodens utgående för böcker som ännu ligga i bläckhorpet, utan trott att belöning för ett arbete aldrig borde förekomma, förr än det är helt och hållet färdigt, d. v. s. äfven färdigtryckt. Staten riskerar då ingenting, och författaren har tillfredsställelsen att vara oberoende både i sitt arbete och sin arbetstid. — Ins:s fruktan, att då boken är färdigtryckt, den skulle, ehuru icke antaglig, dock af konsideration för förf:s tryckningskostnad möjligen kunna antagas, är visserligen välmenande, men ganska öfverflödig. Undertecknad är i intet afseende i den ställning, att han behöfyer konsideration, och önskar i likhet med Ins. att insigtsfulle personer alltid må komma att granska hans lärohöcker. Hvad Artilleriläroboken beträffar. så har sådant 1 vw