Hay UL Un Vvpp IeUtd Bl CH 101 ICiIUlILtI Uld5S ijusare bana. Men, — för att tala utan skämt, — hvad menar läsaren, har ungilvit Argus anlednivg att förkunna de Låda pelucipernas: — fall, — och derpå: bygga folkrätters uppkomst? Ingenting avvat än — händelberna i Spanien, a . . De två priuciperva — yttrar han — som annu spöka i partimännens hufvuden, tyckas uifven to Spanien, såsom öfv-rallt annorstädes hafva utspelt sin 210l!, och gifvit vika för en högre eivilisation. Det är Spanien, somnu gifvit den sista bekräftelsen på mouvementets och reaktiorens fal: det ärhandelserna der, som sluts lisen tillintetgjo.t imvenulione:na, öppnat utsigter ull reformernas ljasare bana, och återställt folkrättens grundsatser. Drottmngens af Spanien: absolutistiska manifest bevisar I Argi hjerna lika tydligt, att reformernas bana är öppnad, som munkarnes uppres ingar i Bilbao, till förmån för D. Carlos att de: reaktionara partiet försvunnit. Likaså finner han i det öfriga Europas ställning, Österrikes inflytelse på de Italienska furstarne, det Ryska kabinettets makt öfver den Tyska förbundsdasen, samt sakernas nuvarande tillstånd i Poten. allt mer och mer öfvertygande bevis på folkrättens och nationalitetens pånyttfödelse. Sjelfva, mötet i Miinchevogrätz bar för honon: troligen endast haft nationalitet och reformer till ändamål — sedan mouvementet och libevalismen fallit!!! Det är beklagligen en sanning, att liberalismens och folkens ak för närvarande ligger under i de flesta länder, icke i mängden af anvhängare, men 1iinp flytelsen på sakernas gång. Genom de förenade bemödanden, med hvilka alla Eu: ropas regeringar kastade sig öfver Ludvig Filip efter julirevolutionen , och åt bvilka han alltför -gerna lånade sin medverkan emot den republikanska tendens, som ligger i tidens anda, hafva dynastiernas intressen erhållit en stark öfvervigt.. På detta sätt bar det liberala partiet småningom blifvit skingradt och förtryckt uti TfIralien, i Spanien, och Tyskland, likasom i Polen, utan att detta parti derföre behöfver vara eller är minoritetens.. Polen lemnar det mest talande beviset härpå. Hva finnes väl nu i detta land den majoritet, som med så exempellöst mod kämpade med den Hyska kolossen om sin nationalitet och frihet? Uvar se vi nu ens något tecken till ett sådant partis grundsattser? i Allt ar numera: lugnt i Polen, tyjordningen nar der fått öfverhanden der; nemligen samma srdning, som återfördes i Spanien. år 1823 ger nom Ludvig XVIIks armeer och för tvennve år sedan 1 de Romerska legationerna genom Östervikes bajonetter,. Sådan är öfverallt ställningen i Europa. Att den icke blifvit förindrad i Spanien genom de styrelseprinciper Drottningen proklamerat, känner hvar och en. Att, om man så behagar, mouvenentet härigenom kan sägas hafva fallit, : bör icke bestridas; men att deruti, såsom Argus, se ett tillstånd till hvilket folken borde önska utt kommas; att måla en utsigt för reformernas framskridande och en högre civilisation, ler: reaktionen är i fullt antäg gande, och att it basuna fölkri ens och nationalitetens s seger uti Ia oe Oh I fl oo AO LleE AAAtlon an Ar KA a AA