CC
krigsminister under konstitutioneila styrelsen
1820. Militär till själ och kropp; sträng, orubb-
lig ochi samvetsgrann i sina grundsatser, samt
mycket skicklig. Är uppriktig anhängare af en
moderat konstitution. Var en af dem, som
under Cortestiden, då mera demokratiska idder
började vinna insteg, erhöllo ökovamnet Paste-
leros (Pastejbagare: plåstrare, eller en som drar
ut på tiden). Han är, hvad mani Spanien kal-
lar, Bicameriste, eller tillgifven en representa-
tion med tvenne kamrar. Öfvergaf den kon-
stitutionella saken, när Cortes började blifva
för mycket demagogiska, dock utan att väpna
sig emot den. Har lefvat i onåd ända tills i
fjol, då han, på Drottningens förord, åter blef
upptagen till gunst och nåde.
6:0 Don Joseph Maria Pnig. Den äldste
medlemmen af Castilianska rådet; är en doma-
re af bepröfvad fasthet och sträng heder. Det
var emot hans orubbliga rättsinnighet, som
alla Calomardes intriger kantrade, då han
i Ferdinands testamente sökte få Don Carlos
insatt till tbronföljare i ställe för Prinsessan
Isabella. Hans politiska tänkesätt äro föga
kända.
7:0 Don Fr. Xav. Caro. Den äldste leda-
moten af Indiska rådet, hvilken värdighet han
har att tacka för sin utnämning. Föddi Ame-
rika. Om hans politiska opinion bar man
ingen säker kännedom,
I händelse någon af föregående ordinarie le-
damäter skulle afgå, äro sex andra notabilite-
ter utsedde till suppleanter. De äro:
io Don Thomas A4rias de Rota. Förnäm
prelet, utan kännedom af de allmänna ären-
derna,
o:0 Hertigen af Infantado. En af de ri-
kaste och mest betydande män i Spanien.
Uppfödd tillsammans med Fedinand VIT, och
ab-o!utist i ordets hela bemärkelse. För öf-
rigt utan talanger och skicklighet. Minister
sedan 1823.
3:0 Grefve dEspanna. Mer än mycket känd
för sina grymheter. i
4:o Don Jose de la Cruz. Nuvarande krigs-
minister och Hr Zeas högra hand. Temligen
god militär, men hård och känslalös.
5:0 Don Nicolo Maria Gåreli. Förmodas
vara densamme, som var deputerad i Cortes-
församlingen år 1820. En rättsinnad, kun-
: h lagfaren man.
G.o Don Jose Maria Heria y Noriega. Okänd.
Det berättas att Konung Ferdinand, under
de sista dagarne af sin lefnad, plötsligen fallit
på den tankan, att insälta i regentskapsrådet
ännu trenne af de konstitutionelle, dem han
ifrån förra tider kände såsom rättskaffens och
talan2fulla män. De personer, som omgåfvo
honom, beklagade att det icke lät sig göra.
Hvarför icke?? frågade Ferdinand. Emedan —
svarades honom — Eders Maj:t år 1823 i Nå-
der täcktes befalla, att dessa trenne personer
skalle hängas.
Den 3 fördes det Kongl. liket till Escurial,
och öfverlemnades åt munkarne i dervarande
kloster, hvilka hafva uteslutande rättighet att
; sina hvalf få begrafva Spanska kungarne.
Tåcset, som följde lik vagnen, utgjordes af en brokig
ra af munkar, lifgarde, kaplaner till häst, solda-
tt ll Ila hÄäfaäåntan Tub o0t Jas anm macta
KL ee