gifne exception, lålit emot mig framlysa någon
misstanke, i afseende på tjufnads-planer med
de nycklar, jag på begäran af Hr Presidentens
fra Friherrinna förfärdigat.
Den mäktiges mektspråk och den höges hot
kar toru aldrig förödmjukat mig; ty min egen
öfrertygelse och medvetande af hvad som är
enligt med det rätta och anstår en man af be--
der, bafva varit och förblifva ailtid drilljedern
till mina handlingur. Det skulie således för-
umira mig, ej förskräcka, om lr Piesidenten
fortfar att vidhålla sina mot imig framkastade
indirekta misstankar. Derigecom nödgades jag
gå i författning om neödigt försvar, för att af-
lagsna den skugga, som fölle på mig: och om
detta skulle, såsom helt naturligt tyckes vara,
leda derhän, att dessa misstankar falla på fru
Friherrienan sjelf) som iåtit hos mig beställa
arbetet, så blir sådant icke mitt fel.
För att emellertid få målet utrvedt cch de
nrisstänkte omstävdigketerne upplyste, .nödgas
jag hos Kämmers-Rätten ödmjukast anhålla, at!
fru Fiiherrinnar Cederström måtte varda kal-
lad till personlig inställelse ioför Kämnmners-
Rätten.
Sjelfva saken tyckes vara allt för obetydlig
at derom anstella rättegång; ren då fru Fri-
berrinnan aldrig begärt, att jag gratis skulle åt
henne förfördiga arbete, och jag dessutom äger
full rättighet att utkräfva betalning för detta
af mig verkställda arbete, kan jag af ingen för-
mås att derifrån afstå i
Det å mig yrkade ansvar, för det jag skall
äskat betalning för arbete, hvilket cj varit be-
tingadt, lärer väl, underligt nog, förfalla, sedan
fru Friherrionan fått afgifvå de L måtet erfor-
derige upplysvingar, och de vittnen blifvit hör-
de, en hvilkas inkallande jag, i händelse så-
og
davt hölves, ödnjuktast får anhålla. Stockholm
d. 9 Septemb. 1833. O. Jonssoen.
Harefier biföll Rätten, i anseende till Birons
ech Presidentens uteblifvande, Jonsons anhållan,
att fi afklörd såsom vittne nu tillstädes varan-
de Exekulions- Betjenten -Lars Eklund, hvilken,
så wdt utrönas hunde, bhefauns ojäfvig och
fick aflägga vilteeseden, hvarefter han varnades
för missbruk deraf, hördes och berättade: Att
viltnet, under loppet af år 1832, till slutet af
April innevararde år, såsom kusk varit i tjenst
hos Hr Presidenten Friherre Cederström: At!
smeden Jonson under denra tid, för Hr
Friherrens räkning, gjort de smedsarbeten, för
hvilka han nu af Br Baron och Presiden-
ten fordrat betelving: att vittnet af - des-
a arbeten beställt Rullarne, hängskruf-
ven och vagnshuslåset, hvilka vittnet förut
aumält hos Herr Baron och Presidenten, samt
fört hans befallnigg att hos Jonsoa hegära:
Att, hvad kammarnyckeln angick, dermed så-
Junda tillsätt, alt, sedan stöld skett hos Herr
Baron och Presidenten, och befallning blifvit
gifven, att några af dörrlåsen skulle ändras,
hade Kammarpigan Brita hos Gouvernanten i
huset skickat bud till en annan smed, för att
få nyckeln till pigkammaren ändrad, men då
viltnet härom fått kunskap, hade vittnet från
bemälde smed låtit återhämta nyckeln och lem-
nat den till: Jonsov, såsora den der vanligen ha-
de befatining med inom huset förefaliande
smedsarbeten; och på hvilken grund vittnet än
s