flitpenningar, jonsioner, elevers och elevsko-
lornes kostnåd uppgingo under
;.) De kostsamme pjeserne Jessorda och Ferdi-
så al CS Cileltnhet. ivicnd att ut tll HONAN
Maj:t 1 underdåvighet afgifne Berättelser icke
alltid blifvit genom trycket publicerade, kan
väl anses som en slags efterlåtenhet; likväl har
Insändaren haft tillfälle att se och läsa en så-
dan af H. Exell. Herr Grefve Lagerbjelke för
åren 1824-235 och 26, som ehuru tryckt, syn-
nerligen interessant och upplysande,: likväl al-
drig blifvit utlemnad till allmänheten, men af
hvad orsak känner man icke.
Uppgifterne uti Aftonbladet N:o 226 synas
vara så bestämda, rediga och tillförlitliga, alt
dervid ingenting kan vara att tillägga; men
orsakerne till Kongl. Teaterns iråkade och möj-
ligen ännu tillväxande skuld icke så fullstän-
digt utredde som riktigt antydde; ty då in-
komsten af Recetterne, alltsedan priserne på
Dramatiska scenen köjdes, årligen tillväxt, kun-
na visserligen inga anledningar derifrån sökas.
Att Konvgl. sCecatern med de anslag, den nu
äger, kan bära sig, bevisar förvaltningen under
H. Exell. Herr Grefve Lagerbjelkes styrelse-
tid, som, då H: Exell. år 1827 afgick, lemna-
de en behållning af 2387 Rdr 9 sk. 10 rst.
B:co, oaktadt de kostsamma pjeser, som under
denna tid uppsattes och gåfvos, den fullstän-
dighet och lustre i. dekorationer, kostumer och
eklärering i allt rådde, samt den minskning i
Recettinkomsten, som genom senare tidens för-
höjde inträdespriser afhjeiptes.
Att ieke heller förnämsta upphofvet får sökas
i de eftev Teaterspråket så kallade dagkostna-
der ock omkostnader, kan i det närmaste in-
hämtas af följande uppgifter härpå, hvilka man
hämtat och sammandragit från Kongl. Teaterns
i Kongl. Kammar-Rätten befintliga och der
reviderade räkenskaper. Enligt desamma upp-
ginge dessa poster, efter afdrag af utbetalte
räntor för skuld:
Spelåret 1823—24 till 37,478 Rdr 15 sk, 4 r.
37 1924—25 III — gg — JG —
5 1825—26 ), 54,204 — 40 — 2—)
1826—27 46,227 — I —6—
1827—28 ,, 35,303 — 12 — 5 —
- f8280—29 39,920 — — — I —
, 18209—30 49,660 — 5 — 4—
1830—31 ,, 56,548 — 33 — 5 —a)
1831—32 32392 — I — 3 —a)
1832—33 53,401 — 44 — 8 —b)
Om också desse slags utgifter de senare åren
betydligen öfverstigit de föregåendes, så har ock-
så Recettinkomsten i samma mån tillväxt, åt-
minstone de 2 första spelåren.
Hufvudskälet måste således sökas i en vida
öfver tillgångarne uppdrifven Lönings-Stat. Det-
ta kan också inhämtas af jemförelsen emellan
dess belopp under samma spelår som ofvan,
sammandragen ur. samma kälior.
Aflöningar, arfvoden af alla slag, kläd- och
nand Cortez, som detta år uppsattes, lära or-
sakat detta ovanligt högre belopp, ehuru de
11,000 Rdr som Kongl. Maj:t härtill särskilt
täcktes lemna, icke äro härutt upptagne, fast- )
än utöfver nämde belopp konsumerade till
dessa pjeser.
TO2JT 102 20
oo TID —
3 1826—18027 111,931: 3g— 4 —
- 1827—1925 113,39: 41 — 5 —
1325—1829 till 115,620: 30 — 10 —
, 1820—1830 121623: 2— 7 —
) tö30—1831 126,462: 23— 2 —
1831—1832 127,393: 3J0— 7 —
1532—19333 ,, 133,425: 16 — 3 (b
Att detta stigande från och med år 1829 till
f830 till god del härledde sig från schismen, i
anledning af det nya reglementet, som från
1828 blef gällande, synes vara riktigt anmärkt
af Herr Grefve Puke, men kanhända ännu
mera från sättet att undanrödja den; emedan
åtskillige af Korsl. Teaterns sujetter sägas hafva
begagnat tillfället, att betydligen öka sine för-
delar. Likväl torde ännu mera dertill hafva
bidragit, som man af räkenskaperne funnit, det
betydligen tillökade kapellet både i personal
och i aflöning, äfvensom andra mu beviljade,
men förut ovanlige förmåner, som väl rätts-
känslan och billigheten kunde påkalla, men
kassans tillstånd likväl icke medgaf. Som kon-
trakterne blifva på längre tid afslutade, kunde
ej heiler sådant annorlunda ändras, än i den
mån dessa lupo till ända, hvartill 3 å 4 år lä-
rer erfordrats, och nu skall vara Kongl. Direk-
tionens hufvudsakliga syftemål. Återgången till
ett jemnare förhållande emellan debet och kre-
dit lärer således vara att förvänta, hvarigenom
vidare skuldsättning undvikes. Man inser dock
icke rätta grunden till det särdeles förhöjda
beloppet af både aflörings- och ormakostnade-
summorne under sistförflutne spelår, ty det skäl,
som insändaren i Aftonbladet N:o 230 uppgif-
ver, finner man icke tillfredsställande.
Förste Direktörens enväldiga myndighet en-
ligt 1828 års reglemente är ofelbart i många
afseenden nyttig och nödvändig; men som egent-
ligen hufvudman för den litterära och sceni-
ska delen af teatern, kan man ej heller fordra
af honom någon fullständig öfversigt af teaterns
ekonomi och penningeväsende, för hvilket ua-
derdirektören åligger att ansvara, hvarföre också
1783 års Kongl. reglemente stadgar, att förste-
Direktörens befallningar och anordningar skola
i allt åtlydas, utom hvad teaterns hushållning
och penningeverk angår, der underdirektörens
medgifvande och påskrift måste förefinnas.
Utom detta torde hända, att vid yppad brist,
den förres misstag kunde, af en om rätta för-
hållandet obekant opinion föras på räkningen
af den senares vårdslöshet, och kanhända min-
dre redlighet. En sådan beskyllning synes
också vara lätt att begagna af missnöjde snjet-
ter, för att hämnas på en underdirektör för
dess bemödande att motarbeta alla öfverdrifna
och för kassan menliga pretestioner på löne-
förhöjningar. fHvarken redogörelse-metoden cl-
ler varifikationernes beskaffenhet skyddar för
dylika lätt utspridde sagor ibland en lättrogen
allmänhet. i
En större Teaters ardministation synes vara
sammansatt af så mångfaldiga delar och så in-
vecklade förhållanden,ysom alla måste noga sam-
manhållas och afvägas, om den skal hvila på
säker fot, att särdeles verksamme ansträngnin-
gar blifva oundgängelige. A ena sidan fordras,
att uppdrifva recett-inkomsten tull det högsa
hvartill en nosa kännedom af allmän.
ep
em Allan