flitpenningar, jonsioner, elevers och elevskolornes kostnåd uppgingo under ;.) De kostsamme pjeserne Jessorda och Ferdiså al CS Cileltnhet. ivicnd att ut tll HONAN Maj:t 1 underdåvighet afgifne Berättelser icke alltid blifvit genom trycket publicerade, kan väl anses som en slags efterlåtenhet; likväl har Insändaren haft tillfälle att se och läsa en sådan af H. Exell. Herr Grefve Lagerbjelke för åren 1824-235 och 26, som ehuru tryckt, synnerligen interessant och upplysande,: likväl aldrig blifvit utlemnad till allmänheten, men af hvad orsak känner man icke. Uppgifterne uti Aftonbladet N:o 226 synas vara så bestämda, rediga och tillförlitliga, alt dervid ingenting kan vara att tillägga; men orsakerne till Kongl. Teaterns iråkade och möjligen ännu tillväxande skuld icke så fullständigt utredde som riktigt antydde; ty då inkomsten af Recetterne, alltsedan priserne på Dramatiska scenen köjdes, årligen tillväxt, kunna visserligen inga anledningar derifrån sökas. Att Konvgl. sCecatern med de anslag, den nu äger, kan bära sig, bevisar förvaltningen under H. Exell. Herr Grefve Lagerbjelkes styrelsetid, som, då H: Exell. år 1827 afgick, lemnade en behållning af 2387 Rdr 9 sk. 10 rst. B:co, oaktadt de kostsamma pjeser, som under denna tid uppsattes och gåfvos, den fullständighet och lustre i. dekorationer, kostumer och eklärering i allt rådde, samt den minskning i Recettinkomsten, som genom senare tidens förhöjde inträdespriser afhjeiptes. Att ieke heller förnämsta upphofvet får sökas i de eftev Teaterspråket så kallade dagkostnader ock omkostnader, kan i det närmaste inhämtas af följande uppgifter härpå, hvilka man hämtat och sammandragit från Kongl. Teaterns i Kongl. Kammar-Rätten befintliga och der reviderade räkenskaper. Enligt desamma uppginge dessa poster, efter afdrag af utbetalte räntor för skuld: Spelåret 1823—24 till 37,478 Rdr 15 sk, 4 r. 37 1924—25 III — gg — JG — 5 1825—26 ), 54,204 — 40 — 2—) 1826—27 46,227 — I —6— 1827—28 ,, 35,303 — 12 — 5 — f8280—29 39,920 — — — I — , 18209—30 49,660 — 5 — 4— 1830—31 ,, 56,548 — 33 — 5 —a) 1831—32 32392 — I — 3 —a) 1832—33 53,401 — 44 — 8 —b) Om också desse slags utgifter de senare åren betydligen öfverstigit de föregåendes, så har också Recettinkomsten i samma mån tillväxt, åtminstone de 2 första spelåren. Hufvudskälet måste således sökas i en vida öfver tillgångarne uppdrifven Lönings-Stat. Detta kan också inhämtas af jemförelsen emellan dess belopp under samma spelår som ofvan, sammandragen ur. samma kälior. Aflöningar, arfvoden af alla slag, klädoch nand Cortez, som detta år uppsattes, lära orsakat detta ovanligt högre belopp, ehuru de 11,000 Rdr som Kongl. Maj:t härtill särskilt täcktes lemna, icke äro härutt upptagne, fast) än utöfver nämde belopp konsumerade till dessa pjeser. TO2JT 102 20 oo TID — 3 1826—18027 111,931: 3g— 4 — 1827—1925 113,39: 41 — 5 — 1325—1829 till 115,620: 30 — 10 — , 1820—1830 121623: 2— 7 — ) tö30—1831 126,462: 23— 2 — 1831—1832 127,393: 3J0— 7 — 1532—19333 ,, 133,425: 16 — 3 (b Att detta stigande från och med år 1829 till f830 till god del härledde sig från schismen, i anledning af det nya reglementet, som från 1828 blef gällande, synes vara riktigt anmärkt af Herr Grefve Puke, men kanhända ännu mera från sättet att undanrödja den; emedan åtskillige af Korsl. Teaterns sujetter sägas hafva begagnat tillfället, att betydligen öka sine fördelar. Likväl torde ännu mera dertill hafva bidragit, som man af räkenskaperne funnit, det betydligen tillökade kapellet både i personal och i aflöning, äfvensom andra mu beviljade, men förut ovanlige förmåner, som väl rättskänslan och billigheten kunde påkalla, men kassans tillstånd likväl icke medgaf. Som kontrakterne blifva på längre tid afslutade, kunde ej heiler sådant annorlunda ändras, än i den mån dessa lupo till ända, hvartill 3 å 4 år lärer erfordrats, och nu skall vara Kongl. Direktionens hufvudsakliga syftemål. Återgången till ett jemnare förhållande emellan debet och kredit lärer således vara att förvänta, hvarigenom vidare skuldsättning undvikes. Man inser dock icke rätta grunden till det särdeles förhöjda beloppet af både aflöringsoch ormakostnadesummorne under sistförflutne spelår, ty det skäl, som insändaren i Aftonbladet N:o 230 uppgifver, finner man icke tillfredsställande. Förste Direktörens enväldiga myndighet enligt 1828 års reglemente är ofelbart i många afseenden nyttig och nödvändig; men som egentligen hufvudman för den litterära och sceniska delen af teatern, kan man ej heller fordra af honom någon fullständig öfversigt af teaterns ekonomi och penningeväsende, för hvilket uaderdirektören åligger att ansvara, hvarföre också 1783 års Kongl. reglemente stadgar, att försteDirektörens befallningar och anordningar skola i allt åtlydas, utom hvad teaterns hushållning och penningeverk angår, der underdirektörens medgifvande och påskrift måste förefinnas. Utom detta torde hända, att vid yppad brist, den förres misstag kunde, af en om rätta förhållandet obekant opinion föras på räkningen af den senares vårdslöshet, och kanhända mindre redlighet. En sådan beskyllning synes också vara lätt att begagna af missnöjde snjetter, för att hämnas på en underdirektör för dess bemödande att motarbeta alla öfverdrifna och för kassan menliga pretestioner på löneförhöjningar. fHvarken redogörelse-metoden cller varifikationernes beskaffenhet skyddar för dylika lätt utspridde sagor ibland en lättrogen allmänhet. i En större Teaters ardministation synes vara sammansatt af så mångfaldiga delar och så invecklade förhållanden,ysom alla måste noga sammanhållas och afvägas, om den skal hvila på säker fot, att särdeles verksamme ansträngningar blifva oundgängelige. A ena sidan fordras, att uppdrifva recett-inkomsten tull det högsa hvartill en nosa kännedom af allmän. ep em Allan