I sålunda under hars ögon, och blef derigenom
Is sådan, som rnästaren och havs hustrus under-
I visning och exempel bildade honom, d v. s.
lieke kunnig i statens angelägenhe eter, men kunr-
nig 1 silt yrke, tarflig i sin lefnad och sina
bebofver, inskränkt i sina åsigter, men äfven sina
öns koingar, och gick på detta sätt icke så ofta
miste em deras realiserande,
Nu deremot bafva andra grundsatser gjort
sig gallande irom både statens och den enskil-
ta ekonomien, och jag är långt ifrån att vilja
bestrida deras riktighet som principer. Jag
tror blott, som nyss nämndes, att man vid de-
ras användande gjort, som man i många flera
fall bos oss plägar göra: ryckt en bit af sy-
stemet ur sittsanmanhang, och derigenom iC-
ke gagnat hvarken det allmänna eller indivi-
den. Men har bedrapit det ena med före-
gifvandet af en näringsfriket, som icke existe-
rar, och den andra med ett så kalladt skydd,
som han icke åtnjuter. Man har dragit handt-
verkerierna in I fabrikssystemet, och dexigenom
försatt arbotarne i fabriksfolkets sorgliga be-
lägenhet, utan att åstadkomma hvarkan någon
förbättring i tillverkningarnes godhet eller nå-
gon verklig hihet för kapitalerna och speku-
lationen, att rikta sig deråt. Man har gifvit
handtverkaren så många andra mål för sin om-
tanka och sin ärelystnad, än yrket, att detta
ofta blir det, hvarmed han minst får tid att
sysselsätta sig, och i synnerhet får han ingen
stund öfrig att egna åt sina arbetares moraliska
tillstånd. De äro för honom främmande per-
soner, med hvilka han icke kommer i någon
beröring, annat än vid Lördagsliqviderna. Hans
fru kan ej se dem i sina gentilt raöblerade
rum, och för dem är ingen plats vid hans
bord, der endast gäster af distinktion kunna
moitagas.
Under det mästaren figurerar i någon Ko-
mites debatter, eller debuterar i någon militär-
befaltning, eller är bjuder till den och den
förnäme herrn, ja kanske till och med beski-
nes af Majestätets sol på någon hoffest, dit han
blifvit befalld, är verkstadens befolkning öf-
verlemnad ål sig sjelf, åt sin råket, sin bekym-
merlöshet, eller utöfningen afde kunskaper och
det lefnadsvett, den fått lära på krogen, der
mästaren sjelf satt dess barndom i pension. Följ-
den häraf bliv också hvad man vanligen ser:
dåliga och dyra varor, förderfvade seder bland
arbetarne, obestånd och konkurser bland mä-
starne, vantrefnad och missnöje både i det all-
ämnna och enskilta lifvet. De undantag man
inner från. denna bedröfliga målning, träffas
nästan endast der, hvarest de gamla sederna
ännu icke förlorat bela sin kredit, der mästa-
ren icke tröttnar vid sitt arbete, och icke bly-
ges för umgänget med sina arbetare. Jag skul-
le råda mina yngre medbröder att försöka en
återgång isederna till dessa gamla tiders bruk
som derföre alldeles icke behöfva utesluta sed-
nare tiders hyfsning och liberalare åsigtery få
se, om: de äfven då ha lika mycken anledning,
att beklaga sig öfver sina arbetares tredska,
försummelse och oordentliga lefnadssätt.
fi d. Bagare.
LL.
—— —mm— —L
I anledning af en: i Aftonbladet, för d. 15 sistlid-
ne Augusti, under N:o: 188 införd, min: heder såran-
ll PPS fe a