RNE
Linköping d. 9 Okt. Nyligen har i Motala socken
tilldragit sig följande ohyggliga händelse, Torparen
Elg boende på Björka egor lefde, efter hvad man trod-
åe, i största sämja och enighet med sin hustru, då en
man vid namn Kull nedsatte sig i grannskapet och
förförde Elgs hustru till otrohet mot sin man. De
fortsatte sin brottslige lefnad en tid bortåt, utan att
det väckte något uppseende, men icke nöjde härmed,
öfverenuskomima de att taga Elg afdaga, bhvartill Kull
skaffade arsenik. Hustrun ingaf mannen detta 1 pac-
kaka, men portionen var så liten, att Elg endast
åcraf blef sjuk. Under tiden hade Elg skjutit en
elg, men Kull bortstal huden derefter. Då den sak-
nades, misstänktes derna derför, hvilket också be-
kräftades af många anledningar. För att förekoroma
följderna deraf, gick Kull till Elg, erkände att han tagit
buden, och upder många vänskapshetygelser, ursäktanvde
sitt brott, ber han lg möta sig aftonen derpå i en skogs-
äng, der en hölada var belägen. Då Elg iafinner sig,
ber ban bonom stanna utanföre och höra, om någon
kommer gedan han ingår i ladan efter huden. Elg,
som icke misstänker något, stär utanföre och lyss-
par. Emedlertid fattar Kull i en bössa, som han stu-
lit, och lägger ytterligare trenne kulor på den förra
laddningen, Frågar derefter Eiz, om ej någon höres
komma. Nej, svarade denne. Gudt, ropar ban, utstic-
ker bössan genom en glugg och skjuler Elgen midg
för bröstet, hvilken genast stupade och dog. Seder-
mera släpar ban in den döda kroppen i ladan, och
begifver sig Ull hustrun, för hvilken han berättar
mordet, och det är märkvärdigt, alt, efter att hafva
begått en sådan gerning, är han i stånd att bedrifva
otukt med den mörlades hustru. Derefter återgår
ban till ladan, upptager en bäst som gick i bet,
binder den vid en gärdesgård, släpar den döda
kroppen dit, och arbetar länge med den samma för
all få honom Ööfser girdesgärden, mega com kKiz