He 21 VILI ASA Vv ver v CLI AMN ARA LADDA PA 8 ee LT AI
ra missnöjdt med utgifterna för armeen. Hvar-
före? Jo, emedan det är öfvertygadt, att vi der-
igenom i alla fall icke kunna köpa oss någon
politisk sjelfstän ndighet. Om ett krig utbrister,
så måste vi gå i Tält med Ryssarne eller Frans-
männen. Krigsmiristern: Vår sjellständighet
har en borgen 1 vår förbindelse med Tyska för-
bundet. Hr Rörmer: Det visar sig nog, huru
sjelfständige vi äro — huru våra statsinrättnin-
gar respeäteras! Hr Fidenmann: Men om vi
icke hade någon stående armde! Vi äga nu
en militärstam, som i nödens stund kan blifva
en föreningspunkt för medborgarne. Fr Ca-
merer: Det är en usel tröst från medehiden,
som man ger oss. Men om man då för ti-
den köpte sig fri från beväringsskyldigheten
genom afgifter och personliga onera, så bestå
grundskatter, tionde, safrad m. m: till en del
ännu, och vi hafva bevillning och konskription
till på köpet. fr Pfleiderer: Man har anfört
såsom ett rekommenderande skäl för en stor
militärmakt, att den i farans stund bildar en för-
eningspunkt för folket. Derpå tviflar jag mycket,
så länge armåen bildar en afsöndrad kast, är
det ej tänkbart att folket skulle sluta sig till
den — militären innehar en nästan hotande
ställning mot folket. Krigsministern: Mano
har orätt i att säga att den står i en hotande
ställning till folket; men att den befinner sig
en sådan till oordningar, det är sannt. Hy IVi-
est: Att det icke var fråga om: inskränkning i
numerären, utan blott om besparingar i orga-
nisationen, visar sig deraf, att många medlem-
mar af kamaren vid omröstnirgen förklarade,
att de icke kunde yttra sig i frågan om en
organisation. Talaren sk: :Idrar derefter 1 en
utförlig framställning folkets olyckliga läge,
som redan i städerna ger aaledning till högljudd
klagan (hvilket han bevisar genom uppläsnin-
gen af flere ställen ur ett bref från en stad i
öfra Schwaben) och på landet måste vara än-
nu värre; Ett skarpt afbrott emot detta för-
hållande: vore att bevilja medel till underhål-
landet af armeen på krigsfot, midt under när-
varande fredslugn. Hr Murschel: är bevill-
ningen för armeen ett surrogat för bevärings-
skyldigheten? Detta kan jag icke medgifva.
Folket betalar aflöningen, och ger sina söner
till på köpet. Vi skola icke rubba Förbunds-
förhållandena , har man nu i 19 år oupphör-
ligt bört ropas; man har alltid tåligt rättat sig
derefter — har det väl blifvit bättre för det?
Äntligen gäller det engång att säga sanningen
—vi undgå icke vårt öde. Hr. v. Hötder:
Ingen medlem af kamaren torde dock vil-
ja bringa sakerne derhän att Förbundsdagen trä-
der emeilav? Hr v. Mosthof: Jag hav frågat Ge-
neral v. Brand om den af militärkommissionen fö-
reslagna organisation, och denne store taktiker har
sagt mig gZ, att den vore rent af omöjlig. Jag trod-
de derföre at det var kamarens afsigt, att
göra en all män inskränkning, då det är detsam-
ma på hvad sätt bespariugen sker, endast be-
spariog til
slutat Finanse-k om missionen. an-
såg för möjlig, så tunna vi se gå länge.
Är Römer. Jag får då begira omröstning,
om i allmänbet icke större besparingar I Anu
pe . e- .
olawgen fÅåP Arn dan kön ANnAS? YT: aflineta cc
iHlvägabringas. Di vi nu redan he
1
den bespari ing
gt