sar, åtföljd af flere andra legitimistiska nota-
biliteter. Det påstås att de hafva ett ne-
derlag af 185000 gevär i Massa på Ita-
lienska kusten, och att afsigten skall va-
ra att på Carlo Alberto smuggla in dem i Sö-
dra Frankrike. Regeringen har derföre skickat
ett krigsskepp till Massa, för att bevaka Carlo
Albertos. förehafvanden, och på ingången un-
dertiättelse att denna ångbåt ankommit till
Marseille, har inrikesministern genast lätit afgå
befallning att lägga beslag på densamma, och
företaga noggrann undersökning hvad legitimi-
stiskt kontraband den kan hafva. omboid..
I Paris hade dervarande legitimister kommit
öfverens att i massa begifva sig till en afkyr-
korre, för att der fira den stora verldshän-
delsen af deras Henriks myndigblifvande; Hvad
som vidare komme att göras, skulle bero af
instruktioner, som. väntades från Prag.
Det säges att depescber af hög wvigt inträffat
från Brissel, och att en öfverenskommelse skall
vara afslutad mellan de absoluta hofven, som
botar Belgiens nationalitet med undergång.
Eonungen lät midt i natten skicka efter
Hr Thiers, hvilken också tidigt på morgonen
Begaf sis till St. Cloud. Sedermera har ett
rvkte börjat gå, att Hertigen af Orleans, åt-
följd af Korungens adjutant Hr Rumigny, skul-
le be gifva sig till Berlin i en speciell mission,
som hade afseende på denna angelägenhet.
Temps berättar att Kejsarinnan Marie Loui-
se afstått Hertigens af Reichstadt hela qvarlå-
tenskeap, hvaribland befinnes allt hvad han fått
i testamente af sin fader, åt Madame Lötitia,
och ait denna åter låtit upprätta en: akt, h vari-
genom bon skänker Napoleoffö; vapen åt Fran-
syska Museure, och sin sonsons kela förmögen-
Bet åt hospitalerne i Frankrike... Detta doku-
ment skall redan befinna sig i general Gorgauds
Länder.
National, som varit aktionerad för det den
aftryckt vissa piotester från departementerne
mot. fästningsanläggningarne kring Paris, har af
juryn blifvit frikänd, och seqvestern upphäfven
på den nummer, hvari. dessa protester voro in-
förda..
TYSKLAND:
I representantk amaren i JVirtemberg före-
föll nyligea en diskussion rörande anslagen för
armden, hvilken synts oss innefatta åtskilligt
tänk värdi igt, och förtjena uppmärksamher, äfven
utom VWiärtemberg. Debatten öppnades af re-
presentanten Pflang , som, i anledning af Krigs-
ministerns beständiga åberopande: af Wiurtem-
bergs militära plikter såsom förbundsstat, ytrvade:
Beständigt säger man: detta behöfva wvi för
uppfyllandet af våra förbindelser såsom med-
lemmar af Tyska förbundet; men man frågar
aldrig efter hvar penvingarne skola taga
Utgilterna för underhållandet af vår krigsn åk!
belöpa sig årligen till mer än 1 ilorin på hvar-
je Invånare, IHar man väl besinnat, huru svårt
det är för bonden, för den fattige arbetskar-
len att förtjena hvarje styfver? Har man be-
tänkt, alt mången hödgas sälja sin sista ko,
alt mången kommer på gäldstugan, blott för
att fylla dessa enorma 2 millioner, som åtgå
för avmeen ? Hafva vi icke äfven pligter mot
det beskattade: folket? KHafva vi blott pligter